Så mycket jobbar ingenjörscheferna över – en sektor sticker ut

Chef som arbetar på mörkt kontor

Hur mycket övertid cheferna arbetar skiljer mellan sektorer, chefsnivå och ålder. Foto: Getty Images

Ju högre chef, desto fler övertidstimmar, visar statistik från Sveriges Ingenjörer. Övertiden varierar också mellan olika arbetsgivare. En sektor sticker ut – här är arbetsbelastningen extra hög.

I snitt arbetar ingenjörschefer 15 timmar övertid varje månad, enligt Sveriges Ingenjörers lönekartläggning 2024, där omkring 15 700 ingenjörschefer har svarat på frågor om lön och arbetsvillkor.

Ju högre upp på chefstrappan man befinner sig, desto mer övertid. Företagsledare, generaldirektörer samt region- och kommundirektörer arbetar  i snitt 23 övertidstimmar varje månad. Andra högre chefer har 21 övertidstimmar, mellanchefer 16 timmar och första linjens chefer 12 timmar.

Hur mycket ingenjörscheferna arbetar skiljer sig också åt mellan olika sektorer. Universitet och högskolor sticker ut – här har ingenjörscheferna 20 övertidstimmar per månad. I privat sektor är siffran 15 timmar, på statliga verk och myndigheter 14 timmar och i kommuner och regioner 13 timmar.

”Livet måste få plats, även i chefsyrket”

Peter Hellqvist, ordförande i den lokala Saco-S-klubben på Chalmers, är inte förvånad över att universitet och högskolor sticker ut i statistiken.

– När forskare och lärare får en chefstjänst har de ofta kvar sina gamla arbetsuppgifter parallellt med chefsrollen. Många gånger minskar man inte så mycket på den gamla delen utan lägger på chefsuppdraget utöver den, även om man ska kompenseras för uppdraget, säger han.

Peter Hellqvist, Chalmers.

Forskare och lärare arbetar inte heller 8 till 17, utan har årsarbetstid med varierad arbetsbelastning över året. Det finns ofta en förväntan att man ska vara tillgänglig även utanför normala arbetstider.

Många brinner dessutom för sitt yrke och kan ha arbetat för mycket redan innan de fick sina chefstjänster. Att arbeta på detta sätt blir en kultur som sprider sig även till stödverksamheterna, enligt Peter Hellqvist.

Så länge allt flyter på och man är frisk kanske det inte upplevs som ett problem. Men om det händer något i livet, antingen på jobbet eller privat, kan det plötsligt sluta fungera, menar Peter Hellqvist.

– Ofta är det här jag kommer in. Då får man se över arbetssituationen och göra en rehabplan. Livet måste få plats, även i chefsyrket. Blir det en kultur bland chefer att arbeta för mycket så sprider det sig också till andra medarbetare.

3 kommentarer

  • Fredrik

    Om man väljer att jobba mycket för att det är givande att flytta något framåt är en sak. Tex jobbar svenska professorer i genomsnitt 36-40h övertid i månaden enligt statistik från SCB, se länk nedan. Periodvis är det dubbla inte ovanligt och möjlighet till sammanhängande semester är ingen självklarhet.

    Trots det tycker jag att det som är mest alarmerande i det här är att den mängden övertid inte är tillräcklig. Vi förmår inte frigöra tillräckligt med fokustid för samarbeten, utveckling och mentorskap (excellens, forskningsproppen).

    Processer, system, dokumentation, och administration med höga dolda kostnader tycks dominera framför drivna individers arbete. Att dessutom nedvärdera ansträngning är vanskligt.

    Låt oss istället analysera om resurser används till rätt saker. Att vilja bli chef eller professor är valfritt.

    https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__UF__UF0301__UF0301U/FoUpUoHomf/table/tableViewLayout1/

    12 februari 2026
  • PR

    Håller med föregående talare i att detta måste bli en högre prioriterad fråga.

    Ett sätt att komma åt problematiken vore om facken tillsammans kräver att företagen ska redovisa övertidsnivåerna för samtliga medlemmar inkluderat dem som avtalat bort övertidsersättning, vilket är praxxis för chefer och många andra i Sveriges Ingenjörer. I dagsläget följs övertiden bara upp genom fackliga undersökningar tyvärr.
    Detta bör ske samtidigt som det ställs hårdare krav på att följa arbetstidslagen. I grova drag får ingen jobba mer än 40h/v över en rimlig tidsperiod exkluderat semesterperioder. Om företagen faktiskt följde upp allas övertid skulle det bli uppenbart varför så många sliter ut sig och det skulle då bli en enklare fråga för facken att jobba med. I dagsläget struntar majoriteten av arbetsmarknaden i att följa upp övertid hos dem som ej har rätt till särskild ersättning för den. Det ignoreras att INGEN får/ska/bör jobba mer än 40h/v enligt arbetstidslagen. Bortförhandlad rätt till övertidsersättning borde inte trumfa lagen. Iaf för den naive undertecknade borde då en övertidstimme innebär en timme mindre arbete kommande period. Eller???

    Detta ställer också de fackliga förhandlingarna på sin spets. Vad är det för vits att förhandla fram kortare arbetsveckor (ex. från 40 till 39 h/v) om majoriteten av medlemmarna ändå förhandlat bort sin övertidsersättning och jobbar 45-65 h/v.

    Tack för ert engagemang.
    /PR

    05 februari 2026
  • C

    Ett stort misslyckande av Sveriges Ingenjörer alltså, som inte verkar kunna bevaka sina medlemmars intressen förrän efter att det blivit ett problem! Kanske dags att göra något förebyggande åt detta som fackförbund?

    03 februari 2026

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så förbereder du dig för en case-intervju

    Så förbereder du dig för en case-intervju

    Ska du på anställningsintervju och får veta att du ska göra en case-intervju? Här är rekryterarnas tips på hur du kan förbereda dig – och vad du själv kan få ut av en sådan intervju.
  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.