”Kan du hålla lite koll?” Undvik att semestern blir en gråzon

Semestern ska ge återhämtning. Men för ingenjören som är ensam om viktig kunskap kan ledigheten snabbt förvandlas till en gråzon där jobbet ändå väntar i bakgrunden. Här är experternas råd för att freda nyckelpersonernas semester.

Frågan kommer ofta nästan i förbifarten, vid sista avstämningen med chefen innan semestern. ”Kan du hålla lite koll om något händer?”

Det kan låta obetydligt: en snabb blick i mobilen, ett kort svar till en kollega, en dator som får följa med till sommarstugan för säkerhets skull. Men för den ingenjör som ensam kan ett system, en integration eller en kundlösning får semestern lätt en annan karaktär: ledig i kalendern, men ändå den som förväntas rycka in när något går fel.

Kerstin Ahlberg, arbetsrättsforskare vid Stockholms universitet, menar att ordvalet lätt skymmer kärnfrågan. Jour, beredskap och hjälpsamhet är olika saker – men om arbetsgivaren räknar med att ingenjören ska vara tillgänglig under semestern blir den avgörande frågan om arbetet ska ersättas.

– Den frågan är egentligen oberoende av vad man kallar arrangemanget, säger hon.

Juridiskt spelar begreppen ändå roll. Jour innebär att arbetstagaren ska befinna sig på arbetsplatsen och kunna arbeta vid behov. Då räknas hela tiden som arbetstid, även om inget inträffar. Vid beredskap behöver personen inte vara på plats, men ska vara nåbar och kunna rycka in.

Gråzonen uppstår i det som aldrig skrivs in i schemat. Ingen har beslutat om jour. Ingen har sagt beredskap. Ändå pekar hela incidentkedjan mot samma person.

– Det säger sig självt att det är arbete om det är chefen som förutsätter, uttalat eller underförstått, att ingenjören löser detta under semestern, oavsett om det bara blir att svara på frågor eller att lösa faktiska problem. Om ingenjören själv av ren snällhet säger att folk kan kontakta honom eller henne är det en annan sak.

Problemet blir tydligt när det inte handlar om ett enstaka samtal, utan om ett mönster: någon svarar, guidar och löser. Semester står i kalendern, men arbetsinsatsen fortsätter i små portioner.

– Det låter som gratis arbete i mina öron om inte arbetstagaren får någon annan form av kompensation, till exempel särskilt hög lön eller längre semester än andra, säger Kerstin Ahlberg.

När samma upplägg återkommer varje sommar blir det också en planeringsfråga. Enligt Kerstin Ahlberg hänger arbetsgivarens ansvar ihop med reglerna om betald semester, dygnsvila och veckovila. Arbetsinsatsen får inte bli så omfattande, eller inskränka den fria tiden så mycket, att återhämtningen går förlorad.

Men den som väntar på ett samtal behöver inte ens ha öppnat datorn för att ledigheten ska påverkas.

”Förväntansstressen stör mest”

Maria Nordin, docent i psykologi vid Umeå universitet, beskriver det som en stress som börjar långt innan något faktiskt händer.

– Det är främst förväntan som stör mest. Man pratar om förväntansstress, vilket är just det där att gå och vänta på något som kanske ska komma.

Det kan räcka att inte veta om eller när något händer. Ska mobilen vara på? Går det att åka iväg? Är det okej att bada? Kan datorn lämnas hemma eller måste den följa med?

Maria Nordin pekar på kontrollförlusten. När ledigheten när som helst kan brytas av jobbet blir det svårare att släppa tankarna på arbetsplatsen, även om samtalet aldrig kommer.

– Om man inte vet vad som ska komma eller när det kommer så har man inte riktigt kontroll över sin tillvaro och det ger osäkerhet. Det här kan vara extra besvärligt i semestertider om man till exempel känner att man inte kan åka på utflykt eller åka och bada för att man måste vara beredd på att rycka ut.

På teknikarbetsplatser behöver det inte ens vara en chef som uttryckligen säger att någon ska vara nåbar. Det kan räcka att alla vet vem som kan systemet, vem kunden brukar fråga efter och vem som brukar lösa det andra tvekar inför. Då förvandlas lojaliteten lätt till en egen form av beredskap.

– Ansvarskänslan blir skadlig när man aldrig kan släppa den mentalt. Om man aldrig kan slappna av för att man tar så mycket ansvar för att jobbet ska fungera kan det leda till stress och sömnproblem som i längden kan leda till allvarligare ohälsa, som till exempel ångest och depression.

Maria Nordin menar att ansvaret måste tillbaka till organisationen. Om sommarplaneringen bygger på att en nyckelperson ändå går att ringa, handlar det inte bara om en praktisk genväg.

– Jag skulle säga att det speglar en problematisk kultur, olämplig organisation och svagt ledarskap. På semestern måste man ha rätt att vara ledig och kunna vara fri att själv välja vad man vill göra.

Hon ser en tydlig skillnad mellan att vara schemalagd för att kunna agera och att ha semester med ett outtalat ansvar i bakfickan.

– Det kan vara bättre att jobba under semestern än att själv ha semester men gå i beredskap. Det är lättare att må bra när det är lugnt på jobbet än när ledigheten hela tiden kan avbrytas.

Fem råd för att freda semestern

1. Gör ett schema som håller. Den som kan behöva rycka in ska vara i tjänst. Att ha semester och samtidigt vänta på samtal gör det svårare att koppla bort jobbet.

2. Bestäm vem som tar de akuta frågorna. Inför semestern måste det vara tydligt vem som ansvarar om något händer. Annars landar ansvaret lätt hos den som alltid brukar lösa problemen.

3. Se till att nyckelpersoner kan släppa taget. Unik kunskap får inte innebära att en person alltid måste vara mentalt tillgänglig. Dokumentation, överlämning och ersättare minskar trycket.

4. Undvik otydliga formuleringar. ”Vi ringer bara om det krisar” kan låta oskyldigt, men skapar ofta väntan och osäkerhet. Tydliga besked gör ledigheten lättare att använda.

5. Freda semestern på riktigt. Den som är ledig ska kunna åka på utflykt, bada eller stänga av mobilen utan att behöva planera dagen efter jobbet.