Nyheter i korthet: Electrolux drar ner, lönegolv och LOs bidrag till (S)

2 av 13 LO-förbund ger pengar till Socialdemokraterna

28 april. Länge rekommenderade LO sina medlemsförbund att varje år ge ett bidrag till Socialdemokraterna på minst 6 kronor per medlem. Men sedan 2010 har antalet som gör det minskat från tolv till två, skriver Arbetet.

I år är IF Metall och GS de enda som sponsrar S med pengar. I GS fall omkring 225 000 kronor.

– Vi tycker det är viktigt att visa att den facklig-politiska samverkan med partiet är på riktigt, kommenterar GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö till Arbetet.

Hur mycket det betydligt större IF Metall ger anges inte i artikeln.

Dessutom ger LO som centralorganisation runt 6 miljoner kronor per år till Socialdemokraterna.

Livsmedelsarbetarnas fack ger inga partibidrag enligt 6-kronorsmodellen, men gav förra året 150 000 kronor.

Dessutom har många förbund en egen valkampanj: Kommunal lägger 8 miljoner kronor på sin, Elektrikerna 1,7 miljoner och Fastighets 1 miljon. Övriga LO-förbund genomför i huvudsak kampanjen inom ordinarie budget. LO satsar 30 miljoner.

Arbetets enkät visar att LO-förbund bekänner politisk färg i olika grad. ”Socialdemokraterna driver våra frågor bäst”, hävdar Hotell- och restaurangfacket. IF Metall tipsar om metallare som kandiderar för S, och Handels visar en jämförelse mellan ”rött och blått” i viktiga frågor. Sekos mål är att ”byta regering”, och Transport berättar att förbundet anser att ”en röd regering är mer arbetarvänlig”.

GS är det enda LO-facket som i sin valkampanj uttryckligen uppmanar sina medlemmar att rösta på Socialdemokraterna.

Sveriges Ingenjörer: Höjt lönegolv inte problem för ingenjörer

27 april. I en debattartikel i Dagens Industri påstår Centerns partiledare Elisabeth Thand Ringqvist att Sveriges Ingenjörer varnat för att ett höjt lönegolv för arbetskraftsinvandrare riskerar att leda till kompetensflykt. Men det stämmer inte, svarar Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand och samhällspolitiska chef Johan Kreicbergs i en replik.

”Det stämmer förvisso att Sveriges Ingenjörer, tillsammans med Teknikföretagen, varnat för att tonårsutvisningar riskerar att skada Sveriges kompetensförsörjning. I detta instämmer vi med Elisabeth Thand Ringqvist. När det dock gäller frågan om det höjda lönegolvet, som innebär att arbetstillstånd normalt sett kan beviljas endast för den som tjänar en lön över 90 procent av medianlönen (i dagsläget 33 390 kronor), så är detta inte ett problem för Sverige som ingenjörsnation”, skriver Lindstrand och Kreicbergs.

De lyfter fram att ingångslönerna för ingenjörer oftast är högre än så. Och låga löner i Sverige är en förklaring till att svenska arbetsgivare har svårt att rekrytera, menar de.

”Medan svenska företag ofta rekryterar ingenjörer från relativa låglöneländer som Indien så kan våra danska grannar oftare rekrytera från andra europeiska länder som Grekland och Italien eftersom man i Danmark erbjuder märkbart högre löner än i Sverige.”

Därför går vägen till fler ingenjörstalanger via högre löner, och det skulle vara skadligt för tillväxten om ingenjörsyrket betraktas som ett låglöneyrke.

”Vi hoppas att detta inte är vad Centerpartiet menar, utan att man i stället vill bygga vidare på ett beprövat framgångsrecept där ingenjörer och andra anställda med bra löner och villkor bygger välmående företag som tillsammans skapar vårt gemensamma välstånd.”

3 000 tjänster bort från Electrolux globalt

24 april. Electrolux startar ett besparingsprogram på cirka 1,4 miljarder kronor de kommande tre åren, något som väntas resultera i att drygt 3 000 tjänster ska bort. Det motsvarar nästan 8 procent av personalstyrkan på 39 000, enligt årsredovisningen, skriver Dagens Industri.

Akademikerföreningen vid Electrolux AB känner inte till att det globala varslet omfattar medlemmar i Sverige.

Det som gäller publikt är neddragningar vid bolagets anläggningar i Chile, Ungern och USA, uppger Sveriges Ingenjörer på Di:s fråga om effekter för de anställda.

Electrolux vill också ta in 9 miljarder kronor i en nyemission. Vitvarukoncernen släpper även siffror för årets första kvartal som bommade förhandsförväntningarna med över en halv miljard kronor, skriver Dagens Industri.

Av den totala företrädesemissionen på 9 miljarder kronor ska 4–5 miljarder ”stärka balansräkningen”, där företaget har en nettoskuld per årsskiftet på 28,2 miljarder kronor.