Här är ingenjörernas önskelista till nästa regering

Mer resurser till ingenjörsutbildningarna, öronmärkta pengar för livslångt lärande och satsningar på hållbar infrastruktur. Dessutom ska politikerna hålla sig borta från lönebildningen. Det är några av punkterna på Sveriges Ingenjörers önskelista till nästa regering.

Medan talmannen fikar med partiledarna för att försöka få en regering på plats ligger Sveriges Ingenjörer i startblocken. Förbundet har tio konkreta förslag till den regering som snart ska börja jobba.

– Vi har listat en rad frågor som vi hoppas att den kommande regeringen ska prioritera. Det handlar om satsningar från grundskola till forskarnivå, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

Hon lyfter fyra områden som hon vill att den kommande regeringen ska prioritera.

Kunskap

Resurserna till högskolorna har minskat under många år. Ersättningen per student har sjunkit och antalet studenter per lärare har ökat, samtidigt som lärosätena brottas med ekonomiska underskott.

– Det behövs mer resurser per student för att höja genomströmningen. Tyvärr hoppar många ingenjörsstudenter av utbildningen. Studenterna vill ha mer lärarledd tid och mer tid för laborationer. Och laborationer kräver tillgång till utrustning och labbsalar, säger Ulrika Lindstrand.

En rapport från Sveriges Ingenjörer visar att svenska ingenjörsstudenter bara har hälften så många lärarledda timmar som ingenjörsstudenter i andra europeiska länder.

Högskolan behöver också få ett tydligt ansvar för det livslånga lärandet.

– I dag finns det risk att lärosätena använda medel för programutbildningarna för att kunna erbjuda utbildning för yrkesverksamma ingenjörer. Vi vill inte att det ska ske på bekostnad av ingenjörsutbildningarna. Därför behöver lärosätena få öronmärkta pengar för livslångt lärande, säger Ulrika Lindstrand.

Den finansieringsmodell som finns för programutbildningarna, där lärosätena får anslag för varje student som antas och för de poäng som studenten tar, fungerar inte för vidareutbildning av yrkesverksamma, menar hon.

– Lärosätena behöver hitta en affärsmodell för det livslånga lärandet, men dagens regelverk sätter begränsningar eftersom de inte får vara vinstdrivande.

Hon efterlyser därför tydligare spelregler:

– Det är otydligt vad lärosätena får och inte får göra. Därför behöver staten skapa ett tydligare regelverk.

Stora satsningar behövs också i grundskolan. Sveriges Ingenjörer vill att fler elever ska välja natur- och teknikprogrammen på gymnasiet. För att lyckas med det krävs satsningar på matematik och teknik redan i grundskolan.

– Det behövs fler lärare, så att undervisningen i större utsträckning kan ske i halvklass, men också labbsalar och utrustning. Fler kommuner behöver dessutom erbjuda teknikprogrammet på gymnasiet. Få ungdomar orkar sitta på en buss en timme för att ta sig till skolan i en annan kommun.

Innovation

Sveriges Ingenjörer anser också att den statliga finansieringen av teknisk forskning behöver öka. Förbundet vill se ett tillskott på 3,6 miljarder kronor, motsvarande cirka 0,2 procent av BNP.

– Sverige har en fin tradition av privat finansiering av forskning från stiftelser och pensionsfonder, men det gör oss också sårbara. Staten har kunnat luta sig tillbaka, men vi ser att den behöver ta ett större ansvar för forskningen.

Hållbarhet

Sveriges Ingenjörer pekar också på stora behov av investeringar i infrastruktur. Det handlar om vägar, järnvägar och sjöfart för industrins transporter, men också om digital infrastruktur och elförsörjning.

– Sverige behöver ha god tillgång till fossilfri el, både på kort och lång sikt, säger Ulrika Lindstrand.

Eftersom Sveriges Ingenjörer är partipolitiskt obundet tar förbundet inte ställning i kärnkraftsfrågan.

– Vi anser att regeringen behöver titta på många olika möjliga kraftslag. Kärnkraft kommer att ta tid att bygga, men på kort sikt finns flera lösningar. En är att uppgradera vattenkraften.

Genom att bygga bort flaskhalsar och uppgradera turbiner kan effekten i svensk vattenkraft öka med 1 300 megawatt till 2035, motsvarande en kärnkraftsreaktor. Det visar en rapport som teknikkonsultbolaget Afry har tagit fram på uppdrag av Sveriges Ingenjörer.

– Det är roligt att intresset för rapporten har varit stort, både i energibranschen och bland politiker.

Demokrati och den svenska modellen

AI beskrivs ofta som ett verktyg för teknisk utveckling och effektivisering. Men när AI i allt större utsträckning används av myndigheter som beslutsunderlag uppstår frågor om transparens och ansvar, menar Ulrika Lindstrand, som också har suttit i den avgående regeringens AI-kommission.

– Vi behöver öka kunskapen om AI brett i befolkningen, inte främst för att utveckla AI utan för att slå vakt om demokratin i samhället. När fler använder AI som beslutsunderlag behöver alla förstå både att det sker och hur det sker. Utbildning är avgörande för att AI ska användas på ett sätt som gynnar hela samhället.

Har du något mer medskick till den kommande regeringen?

– Vi vill att våra politiker håller sig borta från reglering av löner, arbetstid och villkor. Det tycker vi att parterna löser bäst. Den svenska modellen har historiskt gynnat de anställda genom att ge dem trygga och goda arbetsvillkor och skydd mot konkurrens med sämre villkor.

Sveriges Ingenjörers önskelista –10 förslag till nästa regering

1. Bygg en hållbar infrastruktur som gör digitaliseringen, beräkningskraften för AI och klimatomställningen möjlig.
2. Höj basanslagen till lärosätena.
3. Ge högskolan en tydlig ersättningsmodell och incitament för livslångt lärande. Ingenjörer måste kunna fylla på sin kompetens under hela yrkeslivet.
4. Se till att grundskolan får de resurser som behövs för att öka antalet elever som läser natur- och teknikutbildningarna på gymnasiet.
5. Gör om betygen på naturvetenskapsprogrammet och tekniskt program så att de avspeglar den större arbetsinsats som krävs i ämnena. I dag tycker ungdomarna att risken för lägre betyg är för stor och väljer då bort programmen.
6. Ge förutsättningar för att höja kunskapen om AI generellt hos befolkningen. Med kunskap kan Sverige ta täten i en alltmer konkurrensutsatt värld.
7.  Stärk satsningar på grön industri och klimatsmarta investeringar.
8. Skapa exportfrämjande program för svenska företag.
9. Den statliga finansieringen av teknisk forskning måste öka. Ett tillskott på 3,6 miljarder kronor per år eller cirka 0,2 procent av BNP skulle placera oss i nivå med de länder som satsar mest.
10. Sverige måste ha god tillgång till fossilfri el till överkomligt pris, både på kort och lång sikt.