”Vi har ett problem som inte kan lösas med matematiska modeller”

Ulf Danielsson är professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt
”Fysik handlar om att lösa enkla problem, som svarta hål och universums skapelse. Nu står vi inför ett existentiellt problem av en dignitet som vi aldrig mött tidigare”. Det konstaterar Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, som senare i höst bjuder in ingenjörer till ett webbinarium om universum, jorden och vår framtid.
Ulf Danielsson är professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet där han forskar om strängteori, kosmologi och svarta hål.
Men för de allra flesta är han en känd tv- och radiopersonlighet som har en förmåga att lyfta existentiella frågor och förklara komplex fysik på ett begripligt och intresseväckande sätt. Den 23 oktober bjuder han in till ett webbinarium som arrangeras av Sveriges Ingenjörer.
Vad kommer du att prata om?
– Jag kommer att blicka ut i universum och jordens historia och försöka sätta in vetenskapen, tekniken och oss alla i ett större sammanhang. Och samtidigt reflektera över vad man kan säga om mänskligheten och jordens framtid. Vad kan vi egentligen veta? Var finns gränserna?
– Jag vill också förmedla insikten om att vi är biologiska varelser som befinner oss på en utsatt planet i vintergatans utkant. I ett naturhistoriskt perspektiv står vi inför ett existentiellt problem av en dignitet vi aldrig mött tidigare. Vi behöver få det perspektivet för att förstå de utmaningar vi står inför idag, var gränserna finns, inte minst med tanke på klimatfrågan.
På vilket sätt är klimatkrisen annorlunda än tidigare utmaningar som mänskligheten stått inför?
– Mänskligheten har stått inför enorma problem tidigare, civilisationer har gått under i konkurrens med andra eller på grund av katastrofer, översvämningar, torka eller sjukdomar. Men den här krisen är av en helt annan dignitet: Vi har nått gränsen för vad jorden kan bära. När vi ser på oss utifrån, när vi tittar ned på jorden och ser hur liten och utsatt den är så blir det också tydligt att vi sitter i samma båt. Det är allvar nu och vi måste ta itu med det gemensamt.
Tycker du att den förståelsen saknas idag?
– Ja, det tycker jag. Det här innebär att vi med eftertanke behöver fundera på vilket samhälle vi vill ha. Vi behöver nya visioner – idag finns inga positiva visioner om framtiden. Antingen tänker man att allt kommer att gå åt skogen, med klimatet eller AI, eller så har man en extrem teknikoptimism och griper efter halmstrået att tekniken kommer att lösa allt. Den tredje varianten är en mer oreflekterad vision där man tänker att ”det ordnar sig”. Det är inte heller en jätterolig framtidsvision.
Hur menar du att tekniken inte är lösningen?
– Det här är ett mycket mer komplext problem. Fysik handlar om att lösa de enkla problemen, som universums skapelse och svarta hål. Det är enkla problem som vi löser med matematiska modeller, det går att räkna ut. Men världen är mycket mer komplicerad, oberäknelig och oförutsägbar än en matematisk modell. Du kan exempelvis inte räkna ut hur vädret ska bli nästa år eller förutsäga vad en människa ska säga i nästa mening. Vi tror oss ha större kontroll än vi har, men den verkliga världen kan inte kontrolleras på det sätt som vi vill.
Hur tänker du själv kring detta?
– Det jag saknar är mer positiva visioner. Finns det ett annat sätt att vara, ett annat sätt att få samhället att fungera? En framtid där vi inte lever i konkurrens med naturen – kanske kan vi lära oss av hur naturfolken lever? Jag tänker mig ett samhälle som är extremt högteknologisk men som har ett uråldrigt sätt att förhålla sig till naturen. Där vi lever på jorden i harmoni och inte är på väg någon annanstans för att lösa våra problem.
Det är stora frågor, vad kan en enskild individ egentligen göra?
– Det vi gör yrkesmässigt, hur vi pratar med varandra och de val vi gör – allt har betydelse. Även om vi inte själva kan lösa problemen så kan vi alltid se till att luta åt rätt håll, påverka och puffa på.
Vad hoppas du att man tar med sig från din föreläsning?
– Jag hoppas att man tar med sig något positivt, någon form av förundran över den tillvaro vi befinner oss i, mitt i universum, som väcker lust och nyfikenhet. Att det gör att du vill gå ut en stjärnklar natt och blicka ut i universum. Jag tror att de stora frågorna kring universum och jordens historia hjälper oss att reflektera över oss själva och min förhoppning är att de ger en känslomässig insikt som gör att vi tar våra utmaningar på allvar.
Webbinarium med Ulf Danielsson
Webbinariet Vad vet vi egentligen? Om universum, jorden och vår framtid arrangeras den 23 oktober via Sveriges Ingenjörer. Både medlemmar och icke medlemmar kan delta.
Webbinariet kommer även att spelas in och finnas tillgängligt i efterhand för dig som är medlem. Logga in med mobilt BankID på Sveriges Ingenjörer Play.












12 kommentarer
Kan också icke medlemmarna få se inspelningen?
(Jag skulle vilja att mina samhällsvetarkollegor kan titta på det. Många viktiga insikter och frågor, som jag tror kräver samlande krafter.)
Sveriges Ingenjörers playkanal är en medlemsförmån. /Redaktionen
Ja, vi behöver lära oss saker av naturfolken. Kanske främst att vi själva är ett stycke natur och att vi är helt beroende av hälsosamma ekosystem för vår försörjning. Vi behöver skaffa oss en relation till naturen – igen. Däremot kan vi inte, på kort sikt i alla fall, leva som naturfolk i skogen.
Det kommer INTE att vara möjligt med ett högteknologiskt samhälle i framtiden, eftersom vi kommer att ha tillgång till mycket mindre energi efterhand som vi planerat, eller tvingade till det, minskar användningen av fossila bränslen. Ett högteknologiskt samhälle förutsätter tillgång till mycket energi, så att en hög komplexitet kan upprätthållas.
Om vi ”tittar på hur nsturfolken lever” så finns det små problem. Ett är att var än människan dykt upp har massutrotningar skett. Megafaunan i Sydamerika för 10000 år sedan är ett exempel. Det andra är matematiskt: hur många kvadratmeter krävs för att försörja en jägar-samlare? Hur många personer kan en bonde eller hektar åker idag förse med mat jämfört med för 300 år sedan? Vi måste hitta lösningar, men en naturfolksromantism skulle kräva en rejäl befolkningsminskning.
Bra initiativ. UNEP kom med en rapport idag där det framgår att vi med omedelbar sart måste få ner de globala klimatutsläppen med 6 procent per år för att undvika en katastrofal uppvärmning. Som jag ser det bör vi i Sverige besluta om en avgift för biogena utsläpp som har för lång kolåterbetalningstid, fondera dessa pengar, låta skogsstyrelsen betala ut från fonden till olika skogsägare kategorier som sparar skog från avverkning. Det utgör Sveriges största klimatpotential, som internationellt kan få ringar på vattnet. Jag skrev nyligen om detta i Aftonbladet, kan googlas via mitt namn.
Vi i Sverige måste också jobba med att minska våra växthusgasutsläpp, som idag är cirka 45 miljoner ton CO2 per år (territoriella) och cirka 85 miljoner ton CO2 konsumtionsbaserat. Detta kräver i praktiken att vi minskar vår produktion/konsumtion, transporter och resande.
Intressant. Om ett intressant universum som vi inte så mycket om. Ser fram emot föreläsningen.
Vilken tid?
Webbinariet sänds klockan 12.00-12.50. /Redaktionen
Vill gärna ta del av Danielssons seminarieföreläsning men är pensionerad naturvetare o undervisare men ej medlem
Webbinariet sänds klockan 12-00–12.50./Redaktionen
Det går bra att följa webbinariet även för icke-medlemmar. Anmäl dig på länken som finns i slutet av artikeln. /Redaktionen