Det blir lätt fel när man presenterar en genomsnittlig sysselsättningsnivå för utlandsfödda. Det visar en undersökning som Saco har genomfört tillsammans med Statistiska Centralbyrån och Svenskt Näringsliv. Faktorer som ursprungsland, ålder och tillbringad tid i Sverige spelar en avgörande roll för hur stor andel som är yrkesverksamma.
Det blir lätt fel om man visar en genomsnittlig sysselsättningsnivå för utlandsfödda. Det visar en undersökning som Saco har genomfört tillsammans med Statistiska Centralbyrån och Svenskt Näringsliv. Faktorer som ursprungsland, ålder och tillbringad tid i Sverige spelar en avgörande roll för hur många som är yrkesverksamma.
Rapporten visar att invandrare i hög grad är yrkesverksamma. Det som avgör är hur lång tid personen har varit i Sverige.
– Ju längre tid i Sverige desto högre grad av etablering på arbetsmarknaden, säger Sacos ordförande Anna Ekström.
Christer Ågren, VD på Svenskt Näringsliv, vill med rapporten nyansera debatten om invandrarnas ställning på arbetsmarknaden.
– Det tar orimligt lång tid för nyanlända, oavsett var de kommer ifrån, att etablera sig på arbetsmarknaden. De möter samma svårigheter som ungdomar, säger han.
Av dem som bott i Sverige i mindre än två år är cirka 30 procent sysselsatta. Bland dem som bott här i 20 år är 70 procent sysselsatta. Det kan jämföras med knappt 80 procent för infödda svenskar.
När det gäller akademiker så visar rapporten att nära 8 av 10 infödda svenskar arbetar i ett ledningsyrke eller i ett yrke som matchar deras utbildning. Bland utrikes födda, som varit i Sverige i mer än 10 år, är motsvarande andel bara 5 av 10.
– Att invandrade akademiker mer sällan än infödda akademiker är chefer är en varningssignal. Mycket kan göras för en bättre integration av invandrade akademiker, till exempel bättre utbildning i svenska för akademiker och arbetsförmedling med specialistkunskaper om yrken och utbildningar, säger Anna Ekström.
