Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenLönekurvan planar ut efter 40

Lönekurvan planar ut efter 40

För ingenjörer planar lönekurvan ut efter 40. Nu ska förbundet ta sig an frågan.

Del 5 i serien karriär och äldre.

Vid den senaste fullmäktige förde ingenjörerna vid lokalavdelningen vid Westinghouse Sweden AB upp frågan om åldersdiskriminering till agendan. Patricia Quaglia och Martin Dellby, som både är aktiva inom lokalavdelningen, menade att den nya lagen om åldersdiskriminering innebär att man måste diskutera vilka lönestrukturer det är som gäller när man exempelvis förhandlar om lön.

— Tillämpningen av den nya lagen om åldersdiskriminering är inte självklar. Vi måste diskutera vilken lönestruktur vi vill ha. Vi vill se en utveckling av lönen under hela ens karriär och som det ser ut nu i vår bransch (kärnkraft, red anm) planar lönerna ut när man är 35. Det är tråkigt om det enda sättet att höja sin lön efter 35 är att byta jobb, säger Patricia Quaglia.

Hon tycker inte att det lönesystemet som finns i dag är tillräckligt motiverande och efterfrågar en förändring.

— Hur ska du gå vidare om du är 35 år, duktig och har en hög lön? Är karriären slut lönemässigt om jag gör karriär vid 35?

Ser man till förra årets lönestatistik för civilingenjörer i privat sektor så planar lönekurvan ut kring 40-årsåldern. Mellan 26-36 år ökar man sin lön med 50 procent, mellan 36-46 år är ökningen 24 procent och mellan 46-56 år hamnar den på 9 procent*. Ju äldre man blir desto mindre blir alltså den procentuella löneförhöjningen.

Martin Dellby som också har varit inblandad i arbetet med att ta fram motionerna till fullmäktige tycker att det här med åldersdiskriminering är en svår fråga.

— Jag tycker inte att vi bör ha högre lön bara för att vi blir äldre (ålder i sig ser jag inte som lönesättningsfaktorn) men när man blir äldre och är duktig och har kommit upp i lönen brukar man inte få bra löneökningar, jämfört med yngre kolleger, även om man presterar mycket bra och tar på sig mer ansvar. Detta gör att lönekurvorna planar ut. Dessa duktiga, äldre ingenjörer bör också kunna ha en bra löneutveckling. Detta kan ses som åldersdiskriminering, säger Martin.

Läsarfråga: Ska arbetsgivarna ta hänsyn till åldern när de sätter lön? Vi vill gärna höra era kommenterar.

* Statistiken som redovisas kommer från Sveriges Ingenjörers löneenkät.

55 KOMMENTARER

  1. Tidigare hade vi ÅKB (ålders-, kompetens-, och befattningstillägg) som var ett icke-nivåhöjande lönetillägg. Tanken var att om en organisation som har en medarbetare som går i pension och nyanställer en nyexaminerad, så ska skillnaden i deras löner fördelas ut i kollektivet eftersom organisationen fortfarande gör samma jobb så finns ingen anledning till att lönesumman skall minska. ÅKB var en generaliserad kurva. Lönetilläggen var som högst ca 5-6 år efter examen, då de låg på 5-6 %. Efter man fyllt 50 år var ÅKB-tillägget 0%.

    Tyvärr försvann dessa skrivningar i de centrala avtalen på 90-talet och därefter har löneutvecklingen stagnerat och skillnaden mellan ingångslön och slutlön krympt. Anledningen att den försvann var att den användes lite för mycket som statlig lönetabell och man ville ha en mer individuell lönesättning och inte vara så bunden till kurvan. Så tanken var inte att potten skulle försvinna utan att man skulle ha en friare fördelning, så blev dock inte fallet utan hela denna pott försvann vilket förklarar att ingenjörernas löneutveckling inte har varit så upphetsande det senaste decenniet.

    Just valet av Å för ålder i ÅKB var kanske inte så lyckat, men egentligen rör det sig om E som i erfarenhet. Att ÅKB-kurvan tog slut vid 50 år kanske var rimligt för 20 år sedan, men idag när vi helst skall jobba tills vi blir närmare 70 år och vi har större krav på kontinuerlig kompetensutveckling under hela karriären så bör kurvan sluta betydligt senare.

    Vi behöver att få tillbaka ÅKB i någon form för att se till att vi har en sund löneutveckling med en ordentlig differens mellan ingångslön och slutlön.

  2. Bengt, Jag håller helt och hållet med dej att 1,5% är på tok för lågt. Men det är väl bara att byta jobb för att lära din nuvarande arbetsgivare en läxa, alternativt se till att ingenjörsförbundet går ut i strejk. (Det hade för övrigt varit roligt ;))

  3. Senaste löneökningen var 1,5 % jämfört med snittet på avdelningen 4,5 %. Jag är 49 år och erfaren civilingenjör. I kronor innebär 1,5 % visserligen en ensenlig summa, men det är faktiskt en reallönesänkning. Jag tycker inte att man ska behöva acceptera lönesänkning bara för att man närmar sig 50 år. Jag löser uppgifter snabbare än många yngre och delar med mig av min kompetens och erfarenhet. De svåraste uppgifterna läggs ju på mig. Som tur är har jag ständigt erbjudanden från konkurrenter, men helst vill jag ju stanna kvar med en rimlig löneutveckling.

  4. Erfarenheten kan göra att man löser en uppgift på en halv timme i stället för en oerfaren som kan ägna fyra timmar åt samma uppgift. Det ska väl för sjutton premieras?

  5. För egen del har jag i såväl procent som kronor fått lägre löneökningar än de nyanställda i ett antal år nu trots att jag gör ett bra jobb och enligt lönestatistiken har en låg lön för min ålder.

    Eftersom man är kall på marknaden så behöver arbetsgivarna inte ge några höjningar.

    Att det är så här kan vara ett skäl till att införa siffror på minimiökning i avtalen och inte bara förlita sig på lokala avtal.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

0
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.
Camilla Frankelius

Snart avgörs löneökningarna – vill ha maximal höjning utan att driva inflation

10
Nu går förhandlingarna om industriavtalet in på upploppet. Sveriges Ingenjörers inställning är att anställda ska få del av de vinster som företagen faktiskt gör.  

Så ger du feedback till chefen

0
Att ge feedback till sin chef kan vara både känsligt och riskabelt. Här är några tips på vad du bör tänka på för att din feedback ska falla i god jord.

Omställningsstudiestödet – så ökar du chansen att få del av pengarna

0
Planerar du att skicka in en ansökan om omställningsstudiestöd för hösten? Se då till att du undviker de vanligaste misstagen. 

Ingenjören Åke säkrar byggnader i jordbävningsdrabbade Turkiet

0
Vanligtvis undervisar Åke Solfeldt blivande byggnadsingenjörer vid tekniska högskolan i Jönköping. Men när Turkiet och Syrien drabbades av jordbävning släppte han allt för att delta i hjälparbetet.

Sök orsaker till stressen – sex faktorer att ha koll på

0
Oavsett vad som utlöser stress är effekterna desamma. De påverkar hur vi fungerar intellektuellt och därför behöver din chef hjälpa dig hitta orsakerna och åtgärda dem.

18 vanliga frågor på anställningsintervjun – så förbereder du dig

0
Varför söker du den här tjänsten? Det är den mest självklara frågan du kan förvänta dig på en anställningsintervju. Men det finns fler. Här är rekryterarens tips på hur du kan förbereda dig.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.