Nyheter i korthet: BTH och Ericsson inför ”lärlingsplatser”

BTH och Ericsson startar ”lärlingsplatser” för ingenjörsstudenter

8 juni. Blekinge Tekniska Högskola och Ericsson lanserar nu Software Engineering Apprenticeship (SEA), där civilingenjörsstudenter i mjukvaruutveckling kan kombinera studierna med kvalificerat ingenjörsarbete hos Ericsson.

Det är studenter som börjar årskurs 3 och har klarat sina kurser som kan antas. Man är sedan med i programmet under de tre sista åren av utbildningen. Upplägget är att upp till 20 procent av studietiden kan förläggas hos Ericsson, där studenterna får arbeta i verkliga utvecklingsmiljöer tillsammans med yrkesverksamma ingenjörer.

– Det här blir en ny generation ingenjörsutbildningar där studenter får möjlighet att kombinera studier med kvalificerat arbete redan under utbildningen, säger Tony Gorschek, professor vid BTH.

Ericsson planerar initialt att ta emot upp till 15 studenter per år de kommande tre åren, med start i höst.  

– Det nya apprenticeship-programmet med BTH för akademin närmare industrins behov och gör det lättare för studenter att ta steget in i industrin. Det är ett unikt sätt att utveckla vår talangförsörjning och samtidigt stärka innovationskraften, säger Helena Olá, utvecklingschef och platschef på Ericsson Karlskrona, i pressmeddelandet.

Med 15 platser kan inte alla på programmet delta i SEA. I dag är det 25–30 studenter som startar utbildningen till civilingenjör i mjukvaruutveckling varje år. Men BTHs förhoppning är att kunna utöka antalet platser nästa år och även utöka antalet företag. Målet är att alla som påbörjar år 3 och har tillräckligt många avklarade kurser får en plats.

Larmar om minskad räddningstjänst

4 juni. Christian Dahl, förtroendevald för Sveriges Ingenjörer inom Södertörns brandförsvar, är en av fyra som skrivit under en debattartikel i tidningen Arbetet. Där konstaterar de att medan Sverige rustar för kris och krig så skär politikerna i Södertörns brandförsvarsområde ner verksamheten.

De senaste 30 åren har Södertörn – som innefattar en tredjedel av kommunerna i Stockholms län – ökat antalet innevånare med nära 60 procent. Ändå har antalet brandmän minskat från 130 på 1980-talet till under 60 i dag. Och nu vill politikerna skära ner igen.

”År 2029 kommer den föreslagna budgeten att vara 27 miljoner kronor lägre per år än den är i dag. […] Nedskärningarna innebär 20 procent färre brandmän i utryckande tjänst. […] Där vi i dag larmar ut släckbil, stegbil och tankbil kommer vi att tvingas välja bort resurser vi behöver vid olyckor och bränder”, skriver Christian Dahl och hans kollegor.

I texten uppmanar de ansvariga politiker att tänka om.

De pekar på en rad konsekvenser: att det blir svårare att genomföra flera insatser samtidigt, att risken att människor skadas eller omkommer vid bränder ökar kraftigt, det blir längre väntetider och att det med färre brandingenjörer och inspektörer blir färre tillsyner.

”Lärdomarna från Ukraina visar tydligt att en robust räddningstjänst är avgörande för samhällets motståndskraft.” ”Försvagar vi räddningstjänsten underminerar vi totalförsvarets funktion. Statens miljardsatsningar riskerar bli verkningslösa om den operativa förmågan urholkas.”

Offentlig sektor behöver fler sanningssägare med NPF

2 juni. ”Där andra nickar medhållande till en ologisk strategi för att skydda chefens prestige, räcker den NPF-starka medarbetaren upp handen och påpekar sakligt att ekvationen inte går ihop. Det är tydligen inget som passar in i dagens offentliga sektor.”

Så skriver Viktoriya Rydén, ledamot i Vision Göteborg, i en debattartikel i tidningen Arbetsvärlden.

Hon pekar på att många i dag har en NPF-diagnos, som adhd eller autism, och att det ofta ses som en utmaning. ”Men offentlig sektor har aldrig behövt dessa raka och logiska tänkare mer än nu.” ”Personer som ser mönster i bruset, har ett outtröttligt driv och som förstår de komplexa systemen. Ändå sorteras de bort.”

I dag ska vi älska aktivitetsbaserade kontorslandskap, nätverka obesvärat och aldrig förstöra stämningen. Att göra sitt jobb är inte lika viktigt. De här personerna drivs av fakta, logik och ett genuint engagemang för uppdraget, skriver Viktoriya Rydén.

Ändå ses de som hot när de säger sanningen. Med dyra utköp, krystade uppsägningar och fiktiva omorganisationer som följd. ”En systematisk diskriminering som bryter mot lagen.” ”Du får vara vem du vill, men nåde dig om du ber om att få stänga en dörr om dig för att kunna fokusera.”

Viktoriya Rydén menar att Sveriges arbetsmarknad står inför ett val. Att betrakta kognitiv mångfald som ett störningsmoment och skicka skattebetalarnas pengar i sjön för att bli av med människor som vägrar le synkroniserat. Eller att växa upp och se att en fungerande välfärd kräver logik, fokus och medarbetare som vågar säga sanningen.

69 procent är medlemmar i fackförbund – fler bland tjänstemän

1 juni. Efter Island är Sverige det land i världen som har högst andel anställda som är med i facket: 69 procent. Det visar professor emeritus Anders Kjellberg i årets rapport ”Den svenska modellen 2026 – medlemmar, förtroendevalda och organisationsgrad” från Arena Idé.

Och för tjänstemän är den fackliga organisationsgraden ännu högre: 74 procent – vilket är ungefär samma nivå som det har legat på de senaste 20 åren. För arbetare är organisationsgraden 59 procent – viket är lägre än för 20 år sedan, men de senaste åren har minskningen planat ut.

Under 2025 ökade antalet yrkesaktiva fackmedlemmar för tredje året i följd. Ökningen var cirka 12 700 medlemmar. Av dem stod Sveriges Ingenjörer för ungefär 4 500 av ökningen.

Men allt är inte positivt. I rapporten konstateras att andelen förtroendevalda har minskat över tid, liksom andelen medlemmar som har en fackklubb på sin arbetsplats. Och det gäller praktiskt taget för alla fackförbund.   

– Det kan på sikt hota den svenska partsmodellen. På flera håll klagar arbetsgivarna över att de inte har någon att förhandla med, säger Anders Kjellberg i ett pressmeddelande.