Göran Kecklund. Foto: Privat.
Del 3 i serien balans i livet
Har du möjlighet att påverka dina arbetstider och kan släppa tankarna på jobbet när du är ledig har du ett gott skydd mot stress. Det menar stressforskaren Göran Kecklund.
–- De flesta tjänstemannayrken, som exempelvis ingenjörsyrket, har en så kallad förtroendemannatid. Målet är att arbetet ska bli utfört och det spelar egentligen ingen roll när det görs, bara det blir gjort, säger Göran Kecklund, som under flera år arbetat som stressforskare med specialisering på relationen mellan arbetstid och hälsa på Stressforskningsinstitutet i Stockholm.
I sin forskning har han upptäckt att flexibla arbetstider gör stor skillnad på hur man mår.
— Har man möjlighet att påverka när man är ledig, när man börjar och slutar på dagen och när man kan ta en rast så har det en positiv inverkan på hälsan och man har sett att risken för exempelvis förtidspensionering minskar, säger han.
Baksidan med ett så kallat ”gränslöst arbete” är att det kan vara svårt att stänga av tankarna på jobbet när man går hem för dagen och det är också en av de vanligaste orsakerna till att människor i dag känner sig stressade i arbetslivet. Fenomenet har blivit allt vanligare under de senaste 20 åren då människor i allt större utsträckning identifierar sig med sina jobb, menar Göran.
Lever med jobbet på fritiden
–- För många har arbetet tagit över. De tänker på nästa dags besvärliga möte och är alltid tillgängliga på mobilen. Sedan 90-talet har våra tankar om jobbet ökat i samhället i och med att vi har fått tagit mer ansvar. Cheferna har delegerat ner mer jobb och som arbetstagare tycker man att det är positivt när ens arbetsinsatser är värdefulla. Förändringen i sig är bra men det finns de som inte klarar av ett gränslöst jobb. De jobbar 24-7 och kan inte själva sätta stopp, förklarar han.
En del som har ett gränslöst arbete har också avtal där övertidsersättningen är bortförhandlad. I stället för pengar får den anställde antingen en extra semestervecka eller kompensationsledigt.
Förra årets lönestatistik över ingenjörer i privat sektor visar att siffran med ingenjörer utan övertidsersättning växer. I 1995 års löneenkät uppgav 35 procent av civilingenjörerna inom privat arbetsmarknadssektor att de inte hade rätt till särskild övertidsersättning medan motsvarande siffra år 2009 var 57 procent. *
En nackdel med ett sådant här avtal är de som känner att de har så mycket att göra att de inte hinner ta ut sin ledighet.
Hinner inte vara ledig
–- Om man har en för hög arbetsbelastning kan man inte utnyttja den valmöjligheten och här är det chefens ansvar att se till att det inte blir för mycket jobb. Om arbetshögarna ändå växer och man bara jobbar och jobbar då måste man själv peka på det orimliga i det. Det är ju inget självändamål att jobba mycket, säger Göran och betonar att det inte är farligt att jobba för mycket någon enstaka gång utan att det kan bli ett problem när det händer månad efter månad och kompen växer.
–- Då hjälper det inte att man tar ut kompen som övertidsersättning utan det är vilan som vi behöver, säger Göran.
3 kommentarer
[…] Göran Kecklund, som föreläser den 23 september , har sagt. ”Det är ju inget självändamål att jobba mycket” […]
I mitt företag har i princip alla anställda (med självständiga arbetsuppgifter) förtroendearbetstid.
Det är bra på många sätt och vis, men ett klart bekymmer tycker jag är att arbetsgivaren verkar tolka detta som att man inte längre är skyldig att hålla koll på hur mycket folk arbetar. Ingen övertidsersättning => ingen organiserad bokföring av arbetad tid.
Dels kan man då inte hålla koll på att de enskilda håller sig inom arbetstidslagstiftningen, dels har vi i samband med övertalighetsförhandlingar haft mycket svårt att bemöta argumentet ”Någon övertid förekommer ej”.
Är inte arbetsgivaren, trots avtal om förtroendearbetstid, skyldig att hålla koll på hur mycket de anställda arbetar, eller kan de helt lägga detta på den enskilde?
Man har inte så mycket fritid när man blir skickad till annan ort år efter år. Det borde finnas en laglig begränsning hur länge man får vara utlånad till en plats som inte är ens hemort.