Manliga nyexaminerade civilingenjörer får nästan ettusen kronor mer i månadslön än sina kvinnliga nyexade kurskompisar. Det visar en kartläggning som Sveriges Ingenjörer nyligen har gjort.
I studien har man tagit hänsyn till ålder eftersom männen i snitt är något äldre när de tar examen.
Ingångslönerna för nyexaminerade civilingenjörer i privat sektor var generellt höga under 2009, trots lågkonjunkturen. Medelingångslönen för kvinnor var 26 751 kronor och för män 28 142 kronor.
— Många nyexaminerade fick mer än 28 000 kronor i månaden som Sveriges Ingenjörer angav som rekommenderad ingångslön för civilingenjörer 2009, säger Hélène Sjöman som ansvarar för jämställdhetsfrågor på Sveriges Ingenjörer.
Hon är överraskad över att ingångslönerna generellt var så höga trots lågkonjunktur då färre nyexaminerade fick jobb.
Sveriges Ingenjörer har kartlagt skillnaderna mellan mäns och kvinnors ingångslöner under tio år och Hélène Sjöman börjar ana ett mönster. Under den förra lågkonjunkturen minskade gapet och under högkonjunkturen ökade det igen.
— 2001, i slutet av den förra högkonjunkturen, var skillnaden mellan manliga och kvinnliga civilingenjörers ingångslöner nästan 1400 kronor i månaden. 2008 var skillnaden 1052 kronor och 2009 minskade den något, till 943 kronor, säger Hélène Sjöman och pekar på en möjlig generell förklaring till gapet mellan mäns och kvinnors ingångslöner.
— Vi vet från andra undersökningar att män förväntar sig högre ingångslön. Det innebär gissningsvis att de också begär högre lön. Enkelt uttryckt – de som har vågat begära högre lön har fått bättre betalt, säger hon.
Ingångslönen är viktig eftersom löneskillnaderna växer med åren.
Löneökningar anges ofta i procent på den nuvarande lönen och har man börjat med en lägre lön är det svårt att komma i kapp.
Hélène Sjöman tycker därför att man ska våga stå på sig och vara lite tuff under löneförhandlingarna när man blir erbjuden sitt första jobb.
— Min erfarenhet är att man sällan bli bortvald vid en rekrytering därför att man har begärt för hög lön. Jag brukar alltid rekommendera våra medlemmar att kontakta det lokala facket för att ta reda på lönenivån på företaget, så att man lägger sig rätt.
KV
Förvisso är det tankeväckande att civilingenjörer inom kemi har lägst lön. Jag är dock inte helt säker på att kön är enda skillnaden. Jag har en känsla av att många av de kemianknutna jobben i industrin är högskole- eller mellaningenjörstjänster (gäller förvisso inte bara kemi – en stor andel av industrijobben är inte civ.-ing.-tjänster eg. och i regel söks ”högskole- eller civiling.”, vilket borde ge en varningssignal…) vilket torde ha inverkan på den lönenivå arbetsgivarn finner rimlig.
Överkvalificerad personal får sällan betalt för den kompetens som ligger utanför behovet. Tillgång och efterfrågan med andra ord – detta förekommer enligt egen erfarenhet och lönen korrigeras lättast med att byta jobb till ett med rätt kvalifikationskrav.
Sedan kan jag tyvärr inte utesluta att könsfaktorn spelar in dessutom för att ytterligare spä på skillnaderna, men det finns fler faktorer och jag tror inte att, inom samma branch och tjänstetyp, manliga ingenjörer med låga lönekrav får högre lön än kvinnliga som tror på sig själva och vågar begära lön därefter.
Åhå! Så kemiingenjörerna skulle ligga sämst till. Jag har ingen statiskti på något annat, men om jag får gissa så har bioteknik-civilarna ännu lägre löner. Jag skulle också gissa att det är den civilingenjörsutbildning där man hittar absolut flest kvinnor.
Jag håller med Lars Scharff om att man skall studera enbart effekten av kön när det gäller lönenivån – så bör man jämföra män och kvinnor med samma utbildning och jobb.
MEN! Det är väl intressant att den civilingenjörsutbildning som utbildar flest kvinnor (kemiteknik) har lägst lön! Det om något tycker jag talar för att det visst är ”sannolikt att kön specifikt skulle kunna ha någon systematisk betydelse för civilingenjörers ingångslön”!! För jag tror inte att kemiutbildningen utbildar mindre kompetenta civilingenjörer, som får mindre ansvar i sitt jobb (jämfört med andra civilingenjörer)!
Hej,
Samma nyhet förekom i Dagens Nyheter för precis ett år sedan, men var där illa underbyggd. Är den här studien gjord så att man har stöd för antagandet att skillnaden i ingångslön beror på kön, och inte på något annat?
Ser man bara översiktligt på SI:s egen lönestatistik så visar sig utbildningsinriktningen vara avgörande för lönen. Mellan högsta och lägsta medellön (examensår 2008) skiljer 4 000 kr/mån. Lägst ligger kemilinjen där en stor del av de kvinnliga civilingenjörerna återfinns (men där följaktligen också männen har lägre ingångslön). Betydande skillnader finns också mellan offentlig och privat sektor.
En korrekt studie skulle jämföra personer med i övrigt helt likartade förutsättningar för att kunna isolera den eventuella effekten av kön. Med dagens stora fokus på jämställdhet i näringslivet verkar det inte särskilt sannolikt att kön specifikt skulle kunna ha någon systematisk betydelse för civilingenjörers ingångslön.
Med bästa hälsningar
Lars Schaff