Alltmer jämställt i staten

Löneskillnaderna minskar bland de statligt anställda. I september 2009 var kvinnornas genomsnittslön 12,6 procent lägre männens. Skillnaden har minskat successivt sedan 2000 då löneskillnaden var nästan 18 procent. För 2009 var den så kallade oförklarade löneskillnaden 1,3 procent.

Löneskillnaderna minskar bland de statligt anställda. I september 2009 var kvinnornas genomsnittslön 12,6 procent lägre männens. Skillnaden har minskat successivt sedan 2000 då löneskillnaden var nästan 18 procent. För 2009 var den så kallade oförklarade löneskillnaden 1,3 procent.

Arbetsgivarverket har analyserat löneskillnader mellan kvinnor och män vid nio tidigare tillfällen, med hjälp av de centrala parternas gemensamma lönestatistik. Nu redovisas en uppföljning som kartlägger löneskillnaderna år 2009 och hur lönerna har förändrats under åren 2000-2009.

Analysen visar att den genomsnittliga löneskillnaden nästan helt kan förklaras av mätbara faktorer såsom arbetets svårighetsnivå och innehåll, arbetstidens omfattning, att fler män än kvinnor är chefer, att arbetsinnehåll och löner ser olika ut hos olika myndigheter, att det finns skillnader i utbildning, erfarenhet eller i vilken region den anställde jobbar.

Den löneskillnad som slutligen blir kvar, den så kallade oförklarade löneskillnaden, som inte kan förklaras av den mätbara information som finns tillgänglig i den partsgemensamma statistiken var 1,3 procent i september 2009.

Två faktorer står tillsammans för mer än hälften av den totala löneskillnaden mellan kvinnor och män: dels att kvinnor oftare än män befinner sig på befattningar med en lägre svårighetsnivå, dels att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar inom olika yrkesområden.

Män är dessutom i högre utsträckning chefer, men enligt Arbetsgivarverket har dock andelen kvinnliga chefer i staten ökat kraftigt på senare år. Löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga chefer är också mycket mindre än löneskillnaderna mellan hela gruppen kvinnliga och manliga anställda. Detta visar sig i rapporten i att den löneskillnad som förklaras av olika grad av chefskap har minskat från 1,3 till 0,4 procent mellan 2008 och 2009.

Läs Arbetsgivarverkets rapport här

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • För att kunna svara tryggt på en medarbetarenkät behöver man veta vem som kan se mina svar, hur anonymiteten skyddas och vad som faktiskt händer med resultaten. Foto: Getty Images.

    Tror du att medarbetarenkäten är anonym? Det beror på hur den hanteras

    Snart är det dags för medarbetarenkäten igen, och i fritextrutan kan du skriva det som inte ryms på en skala från ett till fem. Men ”anonym” betyder inte samma sak för alla. En enda kommentar kan avslöja vem du är – och GDPR anger inget bestämt antal svar som garanterar anonymitet.
  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.