Dubbelt så många utländska studenter

Antalet sökande till mastersprogrammen vid svenska högskolor har ökat med 124 procent. Majoriteten kommer från länder utanför EU/ESS, den grupp av sökande som från och med nästa höst kommer att vara tvungna att betala för sin utbildning.

Antalet sökande till mastersprogrammen vid svenska högskolor har ökat med 124 procent. Majoriteten kommer från länder utanför EU/ESS, den grupp av sökande som från och med nästa höst kommer att vara tvungna att betala för sin utbildning.

Sverige är ett av de få länder i världen där studenter från andra länder kan studera gratis. Det lockar varje år tusentals utländska studenter hit. Diskussionerna om att följa de övriga Europeiska ländernas modell och låta studenter från länder utanför EU/ESS betala för utbildningen har pågått under flera år. I februari överlämnades den proposition till regeringen som antogs under våren.
Ändringen infördes i högskolelagen från den 1 juli och där står det också tydligt att högskolestudier är avgiftsfria för svenska studenter. Några sådana bestämmelser fanns inte tidigare, även om den principen tillämpas.

Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2011 och berör i praktiken studenterna från och med höstterminen 2011. Då införs avgifter för studenter från länder utanför EU/EES, med undantag för Schweiz. Samtidigt införs ett stipendiesystem som i någon mån ska kompensera för studenternas kostnader. Men stipendierna kommer bara räcka till en bråkdel av de utländska studenter som läser i Sverige i dag.
– För många personer är det här sista chansen att kunna gå en utbildning utan att behöva betala en avgift. Det förklarar den stora ökning som vi nu ser, säger Tuula Kuosmanen, chef för antagningen på Verket för högskoleservice, VHS.

Högskolan i Halmstad har det program som är allra mest populärt bland utländska studenter. Det är magisterprogrammet i datornätverksteknik som har fått 6530 sökande till 30 platser. Ungefär två tredjedelar av dem som har sökt programmet kommer från länder utanför EU/ESS.
Men Magnus Larsson, chef på sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik, är inte orolig för programmets framtid.
– Vi märker att programmet är väldigt efterfrågat och vi tror inte att det blir några problem att locka hit betalande studenter. Samtidigt märker vi ett start ökat intresse från svenska studenter och det är väldigt roligt. Nästa år räknar vi med att kunna erbjuda och fylla tio platser med betalande studenter och 20 platser till svenska studenter, säger han.

Programmet har varit eftertraktat bland studenter utanför Europa ända sedan det startade för tre år sedan. Varje år har man haft flera tusen sökande från länder utanför Europa/ESS. De flesta är från Pakistan och Bangladesh.

Prislapparna på utbildningarna vid svenska universitet och högskolor är inte klara men beräkningarna börjar klarna.
– Vi räknar med en avgift på 100 000-150 000 kronor per läsår för magisterprogrammet i datornätverksteknik, säger Magnus Larsson. 

Enligt en undersökning som genomfördes av Högskoleverket och Svenska Institutet förra året skulle många av de studenter som sökt sig till Sverige från andra länder avstå från att studera här om avgifter införs.  Eva Malmström Jonsson, prorektor på KTH som har 51 mastersprogram som rekryterar utländska studenter, tillhör dem som är oroliga.
– Vi räknar med att förlora 85-90 procent av våra utomeuropeiska studenter. Det är ett stort bakslag i för vår ambition att förbereda våra studenter för en global arbetsmarknad. De program som kommer att klara sig är de områden där vår forskning ligger i den yttersta framkanten., sa Eva Malmström Jonsson i en intervju med Ingenjören tidigare i somras.

Tuula Kuosmanen, chef för antagningen på Verket för högskoleservice, VHS tror att utländska studenter kommer att vara intresserade av svenska utbildningar trots avgifterna.
– Vi kan se hur utvecklingen har varit i Danmark. Där infördes avgifter för studenter utanför EU/ESS för några år sedan. Första året sjönk intresset kraftigt men nu ökar antalet ansökningarna från de betalande studenterna igen, säger hon.

9 kommentarer

  • Sara

    Jag trodde ju att anledningen till att de flesta utländska elever som åker tillbaka efter sina studier gör det för att de inte har något annat val.

    Ge dom gratis utbildning eller en lägre avgift än den som nu planeras, i utbyte mot att de stannar kvar och jobbar ett par år istället.

    11 september 2010
  • Lasse Hansson

    Jag tror att vi har alldeles för många offentliga organ som får betalt för att skänka bort skattepengar. Högskolorna är bara ett exempel. Ju fler utländska studenter som bjuds på gratis utbildning, desto mer pengar får universitetet. Win-win för alla inblandade, utom den stackars sate som ska stå för notan. Vilket råkar vara jag (och övriga skattebetalare).

    Att sedan högskolorna och offentliga myndigheter gärna lyfter fram alla härliga fördelar som Sverige får med detta system är ju inte speciellt konstigt, men bör betraktas som den partsinlaga det är.

    29 augusti 2010
  • Per Nilsson

    ÄR verkligen flykt av skattemedel att ge bort utbildning till utlänska studenter. Vissa stannar men merparten åker tillbaka till sina länder. Varför skall vi utbilda alla Huawei telekomingenjörer gratis så att de sedan kan slå ut ericsson på marknaden om inte ens vi svenskar kan utbilda oss gratis utomlands.

    Det är bra att det ändras då lagarna som används idag skrevs för en massa år sedan då vi på sin höjd hade 1 norsk som studerade i sverige. Då kan man ju säga att det var löjligt att ta avgift.

    Men som nu där högskolor och universitet har startat masterprogram ENDAST för att locka utländska studenter då deras anslag beror på hur många studenter de har så är det fel. Svenskarna går normalt på andra program som civilingenjörsprogrammen. Svenska skattesystemet är uppbyggt på att alla måste vara med och finansiera och varför då ge bort utbildning till personer som ej har skattat en kronba i Sverige?

    HAr talat med många kinesiska vänner (har själv pluggat i kina och betalat för det) i Sverige och enda orsaken till att de och deras klasskompisar valt sverige är att det är gratis inte att sverige är intressant som land och att de vill jobba här.

    27 augusti 2010
  • Adam

    Som student på Linköpings universitet tycker jag att inte bara de studenter som kommer från länder utanför EU/ESS utan majoriteten av utbytesstudenterna förstör för oss riktiga studenter.

    Under mina fyra år som student så har jag konstant stött på utbytesstudenter som enbart är här för att festa och ställa till oreda. Jag kan inte förstå varför många påstår att vi i Sverige tappar en massa kompetenta studenter och försämrar kvalitén på en del utbildningar. Vilken bubbla lever ni i egentligen och för hur många år sen var det ni studerade?
    Jag ska inte ta upp en massa exempel men tro mig, jag skulle kunna skriva en hel bok om allt stök, respektlöst beteende, fusk och allmänt elände som de ställer till med. ALLA utbytesstudenter borde tvingas att söka stipendier för att få komma hit och betyg borde vara grunden för detta. De övriga skulle inte vilja betala stora summor för att komma med andra mål än studier.

    26 augusti 2010
  • Thomas Sjöland

    Både Peter och Cecilia har väl rätt till viss del fast man skall kanske tänka ett varv till.

    Några viktiga argument för att behålla gratis eller subventionerad utbildning även för studenter från utomeuropeiska länder har framförts bl.a. av förre universitetskanslern Flodström:

    – studenter kan fungera som dörröppnare där de kommer att jobba för svenska företag som de kommit i kontakt med under studietiden i Sverige.

    – bra studenter kan komma att fortsätta med forskarstudier i Sverige och därmed stärka Sverige på lång sikt.

    – Det är bra för våra svenska studenter att läsa tillsammans med högmotiverade utländska kamrater som därmed höjer nivån på de svenska studenternas resultat.

    – kostnaden är inte så stor att det motiverar en såpass genomgripande åtgärd.

    – Det kostar extra att införa en byråkrati för att skilja upp studenterna i två kategorier och hantera de betalande separat.

    – Uppdelningen i betalande och icke-betalande (eg. statligt betalade) studenter kan skapa konflikter.

    Mot detta står:

    – staten sparar pengar (ca 500 miljoner kr brutto för hela landet)

    – studenter som betalar kräver högre kvalitet i utbildningen och i dess administration än de som fått utbildningen betald av staten.

    – staten kunde istället begränsa antalet platser för att hålla kostnaden i schack. Det är inte antingen-eller som är lösningen.

    26 augusti 2010
  • NisseB

    Avgifterna för utlänska studenter borde vara i paritet med vad det kostar en svensk att läsa (motsvarande utbildning) i deras hemländer.

    För studenter från länder i tredje världen borde platser avsättas, men dessa skall finaniseras över biståndsbudgeten.

    26 augusti 2010
  • Shankar Gautam

    Jag håller med Cecilia R.

    26 augusti 2010
  • Peter

    Man bör väl skilja på kvalitén på utbildningen/undervisningen å ena sidan, och kvalitén o kunskaperna hos studenterna å andra sidan.

    I det större perspektivet bör verkar det orimligt att Sverige (skattebetalarna) ska bekosta icke-EU-studenters utbildning, studenter som till största delen sedan återvänder till sitt hemland för att arbeta där. Med tanke på den globala konkurrensen synes det inte rättvist. Om det är avgiftsfritt här, bör det även vara avgiftsfritt i andra länder.

    26 augusti 2010
  • Cecilia R.

    Jag tror att avgifterna tyvärr kommer att leda till att de utländska studenter som i framtiden studerar på svenska högskolor och universitet är de som har råd, och inte de med bäst meriter. Detta är naturligtvis dåligt för kvalitén på utbildningen. Dessutom kommer många duktiga studenter prioritera bort svenska universitet och högskolor, och istället välja universitet och högskolor i Europa med högre internationell rankning.

    26 augusti 2010

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Här är de populäraste kurserna för yrkesverksamma ingenjörer

Här är de populäraste kurserna för yrkesverksamma ingenjörer

Många lärosäten satsar på kompetensutveckling av ingenjörer. Vi har tagit reda på vilka som är de populäraste kurserna som går att kombinera med jobbet. Se listan med nära 50 kurser i topp.
Fler artiklar