Tron på demokratin minskar i EU

Danskar, finnar och svenskar är de EU-medborgare som är nöjdast med sina liv. Men den ekonomiska krisen har skakat unionen och lett till mindre tilltro till staten och till medmänniskorna. Danskar, finnar och svenskar är de EU-medborgare som är nöjdast med sina liv. Men krisen har skakat unionen och lett till mindre tilltro till staten och till medmänniskorna.

European Foundation for the Improvement of Living and Working Condistions genomför regelbundet en stor undersökning av hur unionens medborgare upplever sina levnadsförhållanden. Resultatet speglar den här gången utvecklingen 2003-2009. Det innebär att även de nya länder som kom in i unionen 2004 är med vilket har fått ganska stort genomslag.

 De tillfrågade medborgarna upplever att de är mindre nöjda i dag än de var 2003 och 2007.

Mest har upplevelsen av livskvalitet sjunkit i Österrike, Tyskland, Malta och Italien.  Om man ser till olika befolkningsgrupper så är det äldre människor i de nya medlemsländerna som upplever att livet har försämrats mest de senaste åren. Det är också den grupp som inte har dragit så stor nytta av EU-medlemskapet och som genom sin utsatta position drabbats hårdast av den ekonomiska krisen.

Befolkningen i de nya medlemsländerna tillhör dem som har svårast att få sin ekonomi att gå ihop men också i Grekland, Portugal , Cypern och en rad andra länder är det tjugo procent eller mer av de tillfrågade som har svårt att få pengarna att räcka till. I Sverige uppger under fem procent att det har problem med ekonomin.

I en majoritet av EU-länderna upplevde medborgarna att de sociala spänningar mellan olika etniska grupper ökade 2007-2009. I Sverige uppgav nästan 50 procent av de tillfrågade att de tyckte att det var spänt mellan olika  etniska grupper. Tilltron till demokratiska institutioner som riksdagen, och tilliten till medmänniskorna har också sjunkit 2007-2009 i alla utom ett fåtal EU-länder, kanske som ett resultat av den ekonomiska krisen.
JG 
Till undersökningen

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • För att kunna svara tryggt på en medarbetarenkät behöver man veta vem som kan se mina svar, hur anonymiteten skyddas och vad som faktiskt händer med resultaten. Foto: Getty Images.

    Tror du att medarbetarenkäten är anonym? Det beror på hur den hanteras

    Snart är det dags för medarbetarenkäten igen, och i fritextrutan kan du skriva det som inte ryms på en skala från ett till fem. Men ”anonym” betyder inte samma sak för alla. En enda kommentar kan avslöja vem du är – och GDPR anger inget bestämt antal svar som garanterar anonymitet.
  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.