Kortare arbetstid splittar ingenjörer i kommuner och regioner

Nu pågår uppladdningen inför en ny avtalsrörelse för akademiker i kommuner och regioner. Vilka är då ingenjörernas hjärtfrågor? Ingenjören frågade några förtroendevalda och arbetstidsförkortning verkar vara en vattendelare.

I avtalsrörelsen 2025 var arbetstidsförkortning den stora knäckfrågan i privat sektor. Sveriges Ingenjörer spände musklerna och lyckades får igenom både mer arbetstidsförkortning i avtal där det fanns sedan tidigare och i avtal där medlemmar inte haft arbetstidsförkortning.

I förhandlingarna för kommuner- och regioner fanns frågan inte ens på bordet. Sveriges Ingenjörer förhandlar där avtalen tillsammans med 15 andra akademikerförbund i det som kallas för AkademikerAlliansen. Ingen av de 16 förbunden ville att frågan skulle vara ett krav i förhandlingarna.

”Fel att inte driva frågan för alla medlemmar”

Patrik Milton är ordförande för Sveriges Ingenjörer i Region Skåne. Han tycker att arbetstidsförkortning är en viktig fråga och han upplever att det finns ett stöd för den uppfattningen bland ingenjörerna i Regionen.  

I början av året genomförde han en enkätundersökning bland Sveriges Ingenjörers medlemmar i i Region Skåne. Svarsfrekvensen var låg, bara 14 procent, men en majoritet svarade att arbetstidsförkortning är en viktig fråga att driva.

Han retar sig på att Sveriges Ingenjörer inte driver frågan i avtalsförhandlingarna eftersom Ingenjörsfullmäktige tog sådana beslut både 2022 och 2024.

– Jag var med och skrev den motion som röstades igenom.

Beslutet 2022 löd: ”Sveriges Ingenjörer ska arbeta på olika sätt för att sänka normalarbetstiden för våra medlemmar, utan försämrad lön och villkor och arbeta in mål mot allmän sänkning av normalarbetstid i ett av våra politiska program.”

2024 beslutades det här: ”För bättre balans bör arbetstiden sänkas. Dagens arbetsliv ställer höga krav på arbetstagarna och det är viktigt med möjlighet till återhämtning. Den sänkta normalarbetstiden kan hanteras olika inom olika sektorer genom kollektivavtal. Lön och anställningsvillkor ska inte påverkas av arbetstidssänkningen”.

 – Därmed är fel av förbundet att inte driva frågan för alla medlemmar, även i offentlig sektor, säger Patrik Milton.

”Viktigt för vissa men oviktig för andra”

I Västerås stad är Christina Romberg ordförande för Sveriges Ingenjörer. Hon har också ställt frågan om intresset för arbetstidsförkortning i ett mejl till medlemmarna i kommunen. Även här var svarsfrekvensen låg.

– Man kan ändå utläsa att svaren spretar. Vissa tycker att det är en jätteviktig fråga, andra att den inte är viktig alls, säger hon.

Patrik Simonsson som är ordförande för Sacoföreningen i Örebro kommun har inte hört att medlemmarna ens pratar om arbetstidsförkortning. Samma svar ger Tibor Muhi som är ordförande för Sveriges Ingenjörer i Region Stockholm.

– Ingen skulle förmodligen säga nej till kortare arbetstid men här är andra frågor mer prioriterade, säger han.

Nya pensionsvillkor borde gälla alla

Tibor Muhi lyfter en annan fråga som han hellre vill se på förhandlingsbordet. 2023 infördes ett nytt avgiftsbestämt pensionsavtal för akademiker i kommuner, regioner och kommunala bolag. Villkoren regleras i avtalet som heter AKAP-KR.

Äldre akademiker, framför allt de med högre löner, har oftast kvar det gamla förmånsbestämda pensionsavtalet som heter KAP-KL.   

 I det nya avtalet finns en möjlighet att trappa ner i slutet av arbetslivet. Modellen kallas 80-80-100 och innebär att anställda arbetar 80 procent, får 80 procents lön men arbetsgivaren betalar in pensionspremier för 100 procent, alltså en heltidslön.

 – Det här villkoret saknas tyvärr i det gamla avtalet som många äldre akademiker har. Det är just den gruppen som verkligen skulle uppskatta den möjligheten. Jag skulle vilja få in 80-80-100-modellen också i KAP-KL, säger Tibor Muhi.

Lön – den enskilt viktigaste frågan

Alla fyra förtroendevalda som Ingenjören pratat med ser lönen som den enskilt viktigaste frågan för att kunna rekrytera och behålla ingenjörer i kommuner och regioner.

– Nyanställda kommer in med högre löner än de som jobbat där i många år. Det kan kännas otacksamt att lära upp nyanställda som får bättre betalt. Det pratas om hävstångseffekten, att nyanställdas högre löner ska lyfta kollektivet, men så blir det inte, säger Patrik Simonsson, i Örebro kommun.

Patrik Milton i Region Skåne skulle vilja att det centrala avtalet sades upp.

 – AkademikerAlliansen är den enda fackliga part som har ett sifferlöst avtal, som dessutom är ett tillsvidareavtal. Därför kan vi inte sätta någon press på arbetsgivarna. Jag tror att ingenjörer i kommuner och regioner skulle få bättre lön och villkor med ett tidsbegränsat avtal med en procentsats.

Christina Romberg i Västerås säger att det också finns ett missnöje med nivån på friskvårdsbidragen.

 – Västerås stad genomförde nyligen en liten höjning men pengarna togs från löneutrymmet. Om jag minns rätt är bidraget nu omkring 2 000 kronor om året. Vissa kommuner och regioner har betydligt högre friskvårdsbidrag (privata företag ofta på den skattefria gränsen som är 5 000 kronor). Den här frågan beslutas ju lokalt men en rekommenderad nivå i det centrala avtalet skulle ge facken bättre förhandlingsmöjligheter.      

Tibor Muhi som företräder ingenjörerna i Region Stockholm vill också lyfta arbetsmiljön som ett område som behöver förbättras. Regionen har en hårt pressad budget och anställer inte tillräckligt många.

– Stressnivån är hög och den psykosociala arbetsmiljön är dålig. Det leder till att anställda slutar och nya måste läras upp. Och det ger i sin tur en högre arbetsbelastning. Det här är förstås problem som är svåra att lösa i ett kollektivavtal men det är viktiga frågor för fack och arbetsgivare att hitta lösningar på.