Kristinas käpphästar för bra undervisning

Kristinas recept för bra ingenjörsutbildning (råd till lärarna som ska hålla en kurs)

1. Vad är målen med kursen?
Vilka kompetenser ska studenterna utveckla? Ställ tydliga och höga krav. Målen ska vara relevanta för ingenjörers yrkesverksamhet. Prioritera i mängden ämnesinnehåll, det viktigaste är att studenterna utvecklar en arbetande förståelse av fundamenta. Det krävs en djup förståelse för att studenterna ska kunna koppla ihop kunskaperna med sådant de redan kan och som de kommer att lära sig senare, för att de ska kunna tillämpa kunskaperna på verkliga, komplexa problem, och för att kunskaperna ska sitta kvar.

2. Vilket arbete ska studenterna göra för att nå målen?
Utforma läraktiviteter som hjälper studenterna att utveckla de avsedda kompetenserna (punkt 1). Använd lärartiden effektivt – ägna er åt sådant som verkligen bidrar till studenternas lärande. Det handlar främst om att sätta studenten i eget, hårt arbete. Förståelse av teori kommer oftare genom tillämpning, det räcker inte med härledning. Det fungerar bäst när studenterna upplever ett behov av att lära sig något för att lösa uppgifter som betyder något för dem. Ert viktigaste jobb är att skapa sådana uppgifter och organisera aktiviteterna. Försök likna ingenjörsverksamhet så att studenterna samtidigt lär sig fungerande arbetssätt.

3. Hur ska studenterna visa att de nått målen?
Utforma examinationen så att studenterna ska visa att de nått målen (punkt 1). Eftersom examinationen styr studenterna går det inte att mäta något annat än målen. Det måste vara rätt mål och rätt nivå, till exempel duger inte en tenta med typtal om målet var förståelse. Använd examinationsmoment för att framkalla goda studier under hela kursens gång (eftersom panikpluggande oftast ger kunskaper som snabbt glöms). Ge feedback i tid så att studenterna vet vad de behöver göra för att komma vidare, men använd lärartiden effektivt – i stället för att ge individuell feedback till varje student kan ni organisera aktiviteter där de gnuggas mot varandra, det lär man sig mycket av.

4. Hur kan kursen förbättras hela tiden?

När ni utvärderar kursen – fokusera på att analysera examinationsresultaten och utgå från hur ni ser att studenternas lärande bör förbättras. Uppnår de rätt nivå av förståelse? Vad verkar vara svårt, vilka viktiga missförstånd eller oförmågor kan ni se? Hur kan aktiviteterna och examinationen utvecklas så att måluppfyllelsen förbättras? Skippa de traditionella kursvärderingarna som mäter hur nöjda studenterna är (tillräckligt nöjda räcker för att processen ska fungera), men skaffa djup insikt i hur de uppfattar kursens krav och aktiviteter. Kanske behöver ni bearbeta aktiviteterna och examinationen så att studenterna kan ta sig an dem på bättre sätt.

2 kommentarer

  • Urban Knutsson

    Spännande att se att någon utmanar lärare till att ge sina studenter/elever kompetens.
    Jag tittade i en kurskatalog igår, där bl a alla kurser i lärarutbildningen går ut på att studenten ska lära sig att forska. Om de lär sig den kompetensen blir de måttligt kompetenta i rollen som lärare…vilket vi kan se i vilken skola som helst, oberoende av nivå. Dessvärre också i lärarutbildningen.

    04 november 2010
  • Gunilla Almesåker

    Äntligen nytänkande inom utbildningen. Tankarna kan tillämpas på lägre utbildningsnivåer också.

    01 oktober 2010

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Lön, förmåner och trygghet – så fungerar det i Sverige

Lön, förmåner och trygghet – så fungerar det i Sverige

Det inte självklart hur allt fungerar när du kommer från utlandet för att arbeta i Sverige. Fackförbundens roll, kollektivavtalens betydelse och det egna ansvaret – skillnaderna kan vara stora.
Fler artiklar