Varför ska vi bidra till fler ingenjörer när återbäringen på utbildningen bara blir sämre och sämre?
Med den frågan och ett antal diagram som visar hur ingenjörernas löneutveckling har planat ut i förhållande till arbetare och till tjänstemännen i allmänhet startade Sveriges Ingenjörers fullmäktige på söndagen.
– Varför talar de om ingenjörsbrist och att vi måste utbilda fler när de inte är beredda att betala för det? frågade förbundsordförande Ulf Bengtsson.
Hans dystra inledningskurvor balanserades något av beskrivningen av arbetsgivarnas seminarium i Almedalen sommaren 2010 under rubriken ”Ingenjören värd sin vikt i guld”. Något motsägelsefullt när man jämför ingenjörernas löneutveckling med arbetarnas.
– Det tyder på att de kanske har börjat ändra inställning lite grann, sade Ulf Bengtsson. För oss som förbund är det helt klart att vi måste ha bra svenska ingenjörer för att hålla intressant industri kvar i Sverige. Vi har också lett i bevis att ingenjörer skapar nya jobb och det är också viktigt.
Antalet medlemmar i Sveriges Ingenjörer låg den första september på drygt 129 000 men årssammanställningen kommer troligtvis att hamna något under det när alla som inte har betalat sin avgift har rensats bort. Vad gäller medlemstillströmningen har det varit ett framgångsrikt år för förbundet.
Under fullmäktiges öppningsdag fick de 81 ledamöterna också redogörelser för förbundet ekonomi som enligt revisorerna är god och stabil.
IT-bolaget Saco-IT gav upphov till ganska stormiga diskussioner på förra fullmäktige, bland annat ville en ledamot inte att styrelsen skulle beviljas ansvarsbefrielse på grund av de höga IT-kostnaderna.
I år kunde referensgruppen som tillsattes för ett år sedan redovisa god kontroll över Sveriges Ingenjörers delägarskap och frågan passerade ganska obemärkt.
Fullmäktige, som hålls på Djurö utanför Stockholm, håller på i tre dagar och fastställer inriktningen på Sveriges Ingenjörers verksamhet de kommande åren.
JG
