Ökad rörlighet på svenska arbetsmarknaden och få fler medlemmar till fackförbunden. Det är två frågor som Göran Arrius – själv i grunden faktiskt inte akademiker – vill driva om han väljs till ordförande i Sveriges akademikers centralorganisation, Saco.
Ökad rörlighet på svenska arbetsmarknaden och få fler medlemmar till fackförbunden. Det är två frågor som Göran Arrius – själv i grunden faktiskt inte akademiker – vill driva om han väljs till ordförande i Sveriges akademikers centralorganisation, Saco.
Hur känns det att vara nominerad av en enig valberedning?
– Jag är glad naturligtvis, och stolt! Men man ska komma ihåg att jag inte är vald än.
Varför tror du att du passar som ordförande för Saco?
– Ja det är väl egentligen upp till andra att bedöma. Men jag har jobbat fackligt i väldigt lång tid, femton år är det nu. Och jag har varit aktiv på många olika nivåer, både lokalt, som ordörande för akademikerna på SEB med 1000 medlemmar, och som ordförande för Jusek. Så jag kan det fackliga arbetet bra från grunden. Dessutom är jag fortfarande ordförande i den lokala klubben på SEB, så jag vet hur det dagliga fackliga arbetet går till. Det tror jag att jag kommer att dra nytta av som ordförande för Saco.
Vad har du själv för akademisk bakgrund?
– Jag är ju sjöofficer i grunden och har gått på Sjökrigsskolan och Militärhögskolan. Så det är väl mina studiemeriter, så jag är inte någon tung forskare om man säger så.
Din utbildning på Militärhögskolan är väl egentligen inte någon akademisk utbildning?
– Nej, inte i så måtto att man fick akademiska poäng. Men officersförbundet var redan på den tiden ett Saco-förbund.
Hur tror du att Sacoförbundens medlemmar ser på det faktum att du själv inte har någon akademisk examen?
– Jag tror inte att det spelar någon roll, utan jag hoppas att jag blir bedömd utifrån min gärning och inget annat.
Vilka frågor vill du driva?
– Den färdriktning som kongressen fastställt ligger naturligtvis kvar, där sker ingenting bara för att jag blir ny ordförande. Men det finns några frågor som ligger mig själv varmt om hjärtat. Till exempel tycker jag att det är otroligt viktigt att se till att människor förstår nyttan och vikten av att vara med i ett fackförbund. Särskilt nu när det eventuellt är en ny kris på väg, då kan frågor som facken driver ställas än mer på sin spets. Både Saco och medlemsförbunden måste påtala och påvisa nyttan med ett medlemskap. En annan viktig fråga som jag ser det är att öka rörligheten på den svenska arbetsmarknaden och se till att folk vågar byta arbete oftare.
Hur ska man göra det?
– Ja det är ju en svår nöt att knäcka. Men till exempel är det viktigt att man får en rejäl förbättring av lönen om man vågar byta arbetsgivare. Vi måste också jobba för att få en större lönespridning i Sverige. Det måste löna sig att ta ansvar och att utbilda sig. Vi måste frångå den fasta lönestandarden som vi har.
Saco:s tidigare ordförande Anna Ekström har bland annat lobbat för att fack och arbetsgivare på olika sätt bör förhandla bort vissa delar av Las. Hur ser du på det?
– Jag vet faktiskt inte exakt vad Anna har sagt, jag har inte riktigt läst in mig på det. Men Las-frågan är svår, och den måste lösas på något sätt. På vilket sätt, det återstår att se. Sedan är min erfarenhet att när det sker nerdragningar på företag så förhandlar man ofta bort Las, genom avtalsturlistor och liknande. Men Las-frågan är otroligt infekterad i dag, så jag är väldigt ödmjuk inför den frågan.
8 kommentarer
@Macke
Att sänka lägstalönerna ger inte särskilt många jobb (om ens några), eftersom alla som får lägre lön får mindre pengar att spendera. Därmed minskar både försäljningen och antalet anställda hos företagen där de är kunder.
Betydligt bättre är att öka efterfrågan på arbetskraft genom offentliga investeringar (bättre järnvägar någon?) och ordentliga välfärdssatsningar (t.ex. fler lärare och sjuksköterskor). Då får vi nyttiga saker gjorda, samtidigt som vi direkt får fler jobb.
Investeringar som är enkla att räkna hem ekonomiskt kan man finansiera med lån (som amorteras av när de börjar löna sig för samhället). Andra satsningar kan betalas med höjd skatt för oss som ändå kommer ha mer än vi behöver kvar.
En fackordförande – liksom ombud och förtroendevalda – borde väl fokusera på att förklara fördelarna med att vara med i ett fack och vad man kan erbjuda medlemmarna?
Det må vara hänt att Arrius kanske bara är att betrakta som en temporär lösning (måtte så bli fallet), men i en organisation som utgår från akademikers bakgrund och yrkesliv så är det en absolut nödvändighet att dess ordförande är akademiker. Det är en fullkomlig gåta att det inte förekom någon debatt kring detta när Arrius valdes som Juseks ordförande.
Dessutom håller jag med LasseK om att medlemsvärvning är helt fel sak att fokusera på. Däremot att öka anslutningsgraden till kollektivavtal, samt att öka graden av anslutna medlemmar inom samtliga branscher, samt att säkerställa att relevant utbildning ska löna sig, det är frågor Saco ska verka för. Bra svar av Lars Svensson och Hans Jonsson också.
En fackordförande som fokuserar på medlemsvärvning har helt missuppfattat sin roll. Inte heller ökar rörlighet på arbetsmarknaden är fackets sak.
Om SACO gör sitt jobb och slåss för bättre löner och vilkor för sina medlemmar, även de som inte byter jobb varje år, så kommer medlemmarna av sig själva.
@Lars Svensson
I och med att LAS ger de långtidsanställda en bättre förhandlingsposition än sina (ofta yngre) kollegor innebär det en större ekonomisk risk/kostnad för företaget att anställa. Det gör att företag drar sig för att anställa vilket ger färre jobb. Danmark har med sin flexurity mildrat detta problem och har (troligtvis) mycket tack vare detta en lägre arbetslöshet, högre löner, högre BNP/kapita trots att de varken har skog, malm eller vattenkraft. När man försvarar LAS bör man tänka på att kostnaden för denna lag i förlängningen även drabbar oss löntagare.
@Hans Jonsson
Vår höga arbetslöshet beror delvis på att LAS ökar kostnaden för att anställa i Sverige. (Se argumentation ovan). Vad gäller arbetslösheten kan den bara utrotas genom att man sänker kostnaden för arbete till den nivå där utbud motsvarar efterfrågan, genom sänkta minimilöner och/eller sänkta skatter & avgifter. Det har inget med EU-politik att göra vad jag vet. Men i Sverige tycker vi uppenbarligen att det är bättre att en ungdom går arbetslös, än att han/hon har ett lågbetalt ”skitjobb”…
I praktiken är inte LAS något allmänt problem. Som Göran Arrius påpekar så gör man kompetenscirklar på den offentliga sidan och i praktiken är det i stort sett samma på den privata sidan. Undantag finns också för små företag vilket är viktigt eftersom det är olika villkor för små och stora företag när det gäller känslighet för att en enskild person fungerar perfekt. LAS-kritiken vill i allmänhet minska fackets och personalens inflytande och fokusera bort diskussionen från huvudproblemen, t ex att det inte finnns jobb, att vi har en permanent massarbetslöshet på uppåt 10% beroende på hur man räknar vilket är en grundläggande EU-politik. Jag är ej mot EU i allmänhet men innan medlemskapet hade Sverige några procents arbetslöshet. Ökad möjlighet till visstidsanställningar skulle sänka ungdomsarbetslösheten men har endast gettt ökad andel visstidsanställningar.
Känns som väkldigt insiktslösa svar.
Det är bra att man vid förhandlingar kan förhandla bort las. MEN det är las som skapar förhandlingsutrymmet från arbetstagarens sida. Jag har själv kollegor som gett upp en anställning (trots att andra varit före turordningen) mot en ekonomisk kompensation. I min bransch ligger denna kompensation på ungfär en årslön.
Jag tycker det är en bra kompromiss, men utan las skulle dessa personer inte kunna förhandla sig till något.
INGET BRA SVAR
Hur tror du att Sacoförbundens medlemmar ser på det faktum att du själv inte har någon akademisk examen?
– Jag tror inte att det spelar någon roll, utan jag hoppas att jag blir bedömd utifrån min gärning och inget annat.
Beroende på att det är just sådana argument som vi möts av i löneförhandlingar, och det enligt detta inte finns något skäl att betala för den potential som en utbildning innebär.
Arbetsmarknadssystemets regler & lagar ska kunna stimulera god rörlighet, däremot är det inget mantra att eftersträva i alla situationer. Djup kompetens får man vanligen genom att jobba längre tid inom ett verksamhetsområde. Sverige satsar ofta på högkompetensteknik vilket kräver hög kunskapsnivå.