Högskolan Väst i Trollhättan skulle spara 50 miljoner och planerade att lägga ner lantmäteriprogrammet. Men massiva protester från näringslivet fick högskolan att tänka om.
– Jag reagerade väldigt frågande när jag fick höra att man planerade att lägga ner utbildningen, säger Göran Carlsson, lantmäterichef i Uddevalla kommun.
Bakgrunden till nedläggningsplanerna var ett stort sparbeting på högskolan från regeringen – 50 av 343 miljoner ska sparas under 2012, berättar Kerstin Norén, rektor på Högskolan Väst.
– Det gör att vi inte bara kan ”osthyvla” organisationen, utan vi måste ta bort hela tårtbitar. Och tårtbitar i det här sammanhanget är utbildningar, säger Kerstin Norén, rektor på Högskolan Väst.
För att välja ut vilka utbildningar som skulle bort, satte högskolans styrelse upp ett antal kriterier utifrån vilka man skulle bedöma utbildningarna. Det handlade om söktryck, forskningsanknytning, längd på utbildningarna och hur stor andel av studenterna på utbildningen som faktiskt fick jobb.
– Inget program föll på mer än ett kriterium. Lantmäteriprogrammet föll på sin låga forskningsanknytning, och eftersom utbildningsministern har aviserat strängare utvärderingar när det gäller just forskningsanknytningen blev lantmäteriprogrammet ett av förslagen, säger Kerstin Norén.
När det blev offentligt att man planerade att lägga ner utbildningen väckte det stora reaktioner från näringslivet. Precis som för många andra högskoleingenjörsutbildningar, så är efterfrågan från näringslivet stor.
– Vi har tur att utbildningen finns i Trollhättan så att vi får tag på hemvändare som har jobbat på annan plats något år. Trots det har vi redan i dag brist på utbildad personal, säger Göran Carlsson, lantmäterichef på Uddevalla kommun.
Göran Carlsson skickade ett brev till högskolan och förklarade sin syn på planerna. Och lantmäteriet i Uddevalla var inte ensamma om att höra av sig till högskolan.
– Det var väldigt många som kontaktade oss när de fick höra om planerna. Det gällde både den här utbildningen och en annan teknisk utbildning, en tvåårig utbildning till elkrafttekniker, säger Kerstin Norén.
Efter de stora protesterna runt lantmäteriprogrammet har man dock tänkt om. Nu ska man i stället utveckla programmet, berättar Kerstin Norén.
– I samband med protesterna fick vi också löften om stöd, praktikplatser, och så vidare. Så efter ytterligare diskussioner kom vi fram till att vi faktiskt har möjlighet att utveckla forskningsanknytningen nu, i stället för att lägga ner utbildningen. Så utbildningen är inte alls i farozonen längre.
Göran Carlsson är lättad över att utbildningen är räddad.
– Om utbildningen hade försvunnit hade vi fått väldigt svårt med rekrytering och därmed klara av de åtagande vi har för att möjliggöra byggnation, VA-utbyggnad, exploatering, med mera, säger han.
Men den andra tekniska utbildningen, den tvååriga utbildningen till elkrafttekniker, kommer dock inte finnas kvar i framtiden, berättar Kerstin Norén.
– Den ser vi oss tyvärr tvingade att lägga ner.
