EU:s samlade energiräkning landar på uppemot 5 000 miljarder kronor per år. Den stora summan gör att både EU-kommissionen och EU-parlamentet vill starta omfattande energieffektiviseringar inom unionen. Problemet är att rådet, det vill säga flera av de 27 medlemsländernas regeringar, tycker att det förslag som godkänts av EU-parlamentet, som bland annat innehåller krav på att 80 procent av alla byggnader ska energirenoveras till 2050, är alldeles för ambitiöst.
Om parlamentets förslag även antas av rådet, skulle EU nå över de 20 procentiga effektiviseringar som ligger i klimatmålen, enligt vad Claude Turmes, chefsförhandlare för EU-parlamentet, sagt till EU:s tv-station Vieuws.
Motståndet mot direktivet är emellertid starkt. Enligt Claude Turmes finns det många som tjänar pengar på ineffektiviteten, inte minst de stora gasleverantörerna. Om EU-ländernas byggnader skulle bli energieffektiva får de ju sälja mindre gas, och vad gäller besparingar på oljan är det främst effektivare fordon som krävs.
Det underligaste är kanske att det är just de länder som bäst behöver energibesparingarna som motsätter sig dem, trots att många av projekten kan visa på stora ekonomiska besparingar. Av någon anledning vill folk hellre betala för nya motorvägar än för isolerade fönster, säger Jørgen Henningsen, seniorrådgivare vid European Center till danska Ingenjøren.
Enligt Claude Turmes erbjuder sig EU-parlamentet att hjälpa till med investeringarna i de länder som har problem på grund av finanskrisen.
– Det tjänar ingenting till att säga politiskt att man vill nå 2020-målen, och sedan skjuta på de åtgärder som krävs för att nå dit, säger Turmes till tv-kanalen Vieuws.
Sture Henckel
