Medan andra skolor har koncentrerat sig på standardisering och mätbara resultat har den finländska skolan i stället satsat på kreativitet, samarbete mellan lärarna och tidig hjälp till studiesvaga elever. Och det har gett resultat. Finland tillhör de länder vars skolelever får bäst resultat i internationella kunskapstest.
Medan andra skolor har koncentrerat sig på standardisering och mätbara resultat har den finländska skolan i stället satsat på kreativitet, samarbete mellan lärarna och tidig hjälp till studiesvaga elever. Och det har gett resultat. Finland tillhör de länder vars skolelever får bäst resultat i internationella kunskapstest.
När utbildningsforskaren Pasi Sahlberg gästade SNS (studieförbundet Näringsliv och Samhälle) i Stockholm i tisdags handlade hans seminarium om framgångarna i den finska skolan. Enligt Pasi Sahlberg, som även givit ut en bok i ämnet ”What can the world learn from educational change in Finland”, har speciella hjälpinsatser spelat en stor roll för skolans framgångar.
– I Finland identifierar vi tidigt vilka elever som behöver extra hjälp och att ha specialundervisning är vanligt, det är ett system utan stigma, förklarar han och tillägger att 50 procent bland de elever som lämnar grundskolan har någon gång haft specialundervisning.
Genom specialundervisningen har den finska skolan lyckats bli mer likvärdig och även elever som kommer från en socialt utsatt bakgrund har fått en chans att hänga med och klara av skolan. Även läxorna som ges är utformade så att även barn som inte får hjälp hemma ska kunna klara av dem.
En annan faktor som Pasi Sahlberg betonar som viktig är lärarnas roll. De uppmuntras av skolledningen att samarbeta och de kan också avsätta tid i sina scheman för att se över läroplanen och diskutera sina jobb.
Att vara lärare är ett högstatusjobb i det finska samhället. Många av lärarna brinner för att göra en insats för samhället och på vissa institutioner går det femton sökande per plats till lärarutbildningen, vilket gör att gallringen är stor och bara de allra bästa får gå vidare och blir så småningom lärare.
– Ett skäl till yrkets popularitet kan vara att man med en lärarexamen också kan arbeta inom andra områden i framtiden, exempelvis inom skolministeriet, säger Pasi Sahlberg.
Andra faktorer som Pasi Sahlberg tar upp som viktiga är den roll kreativiteten har fått i den finländska skolan: Mer tid för lek och mindre tid för läxor är det som gäller. Också tillit är något som värdesätts högt och den finländska skolan är, till skillnad mot den svenska, mer autonom och lärarna har mycket mer att säga till om vad gäller undervisningens upplägg och utformning av prov.
- Den finländska skolan satsar inte mer resurser än OECD-genomsnittet och har inte fler undervisningstimmar men ligger ändå i topp när det gäller bäst resultat på internationella kunskapstest (tillsammans med Kanada, Japan och Sydkorea).
- Pasi Sahlberg har själv varit lärare under flera år och 1996 disputerade han med en avhandling om lärarrollen. Numera är han generaldirektör för Cimo, en finsk expertmyndighet på utbildningsområdet.
Anna Eriksson
