Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenOsäker ekonomi driver korruption

Osäker ekonomi driver korruption

När världsekonomin svajar och många företag kämpar för att hålla näsan över vattenytan, ökar också korruptionen. Det är Ernst & Youngs förklaring till att den globala korruptionen tycks ha ökat i och med finanskrisen.

Företag är mer benägna att muta sig fram i dag än de var för två år sedan. Det framkommer i en undersökning som Ernst & Young har låtit göra.  I undersökningen tillfrågades 1 758  höga beslutsfattare i de största företagen i 43 länder.

På en av de centrala frågorna, ”Skulle du vara beredd att betala kontanter för att få igenom ett kontrakt?”, svarade 15 procent av de respondenterna ja. För två år sedan var det bara 9 procent som svarade ja på samma fråga.

Erik Skoglund är ansvarig för enheten som jobbar med information och utredning kring ekonomiska oegentligheter på Ernst & Young.

– Det finns en ökad press på industrin, att den ska dra in ordrar för att rädda sysselsättningen, säger han.

Nöden verkar alltså inte ha någon lag när företagen kippar efter andan i den globala krisen och det gäller att rädda sitt eget jobb, eller sitt eget företag. Men enligt Erik Skoglund kan en bidragande orsak vara att man pratar mer om korruption i dag. När det pratas mer om det, upptäcks också mer. I USA döms det numera ut stora bötesbelopp. Autoliv ska till exempel betala över 14 miljoner dollar, nästan 100 miljoner kronor, efter en förlikning i en korruptionsutredning.

I Ernst & Youngs undersökning framstår Sydostasien som klart mest korrumperat. I Indonesien svarade så många som 60 procent av de höga cheferna att de var beredda att muta sig till affärsuppgörelser. I Vietnam och Indien var det var motsvarande siffra 28 procent (att jämföra med Sveriges siffra på 2 procent).

Erik Skoglund konstaterar att många av länderna i Asien är svaga demokratier, eller inga demokratier alls, och det kan vara en ren nödvändighet för underbetalda statstjänstemän att skaffa sig extrainkomster för att få mat på bordet.

Det här innebär potentiellt stora problem för svenska företag med dotterbolag i de här länderna. Även om man på huvudkontoret har en bra policy, så är det inte alltid som den finns översatt till engelska eller till det lokala språket.

En annan sida av problemet är när svenska bolag investerar utomlands och blir avkrävda stora summor för att få något gjort. Enligt Erik Skoglund jobbar de stora börsbolagen medvetet, medan små och mellanstora bolag som expanderar måste ta reda på riskerna i de länder där de investerar. De kan tänkas vara naiva.

– För det första måste du utvärdera riskerna. Du måste veta vad du ger dig in på, säger han. Säljer du till staten eller kommersiellt? Risken är mindre om du säljer till kommersiella partner. Det är typiskt statliga eller kommunala tjänstemän som man måste muta. Vissa företag väljer att inte alls gå in på alltför korrumperade marknader. Skanska valde till exempel att lämna Ryssland 2007. För det andra måste du skaffa ett bra regelverk. Utbilda de anställda. Det kan vara svårt för en svensk att plötsligt komma till Kina och göra affärer.

För ungefär ett år sedan kom en ny lag i Storbritannien., Bribery act, som säger att företag som arbetar i förebyggande syfte kommer lindrigare undan om man upptäcker korruption. Då blir endast den korrupte anställde åtalad. Annars kan även företagsledningen åtalas. Lagen har dock inte testats i praktiken, eftersom inget fall ännu har kommit ända till domstol.

Även i Sverige kommer i sommar en ny korruptionslagstiftning. Den blir inte så långtgående som den brittiska, men bland skärpningarna i lagen finns att svenska företag utomlands inte kan skylla på korrupta mellanhänder. Svenska företag måste kolla upp dem de jobbar med.

Ytterligare en skärpning innebär att handel med information blir förbjuden. Man får till exempel inte betala en politikers make eller maka för information, och man får inte betala för läggmatcher i idrott.

Sture Henckel

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fyra ingenjörer: ”Vi startade företag direkt efter examen”

0
Finns det fördelar med att börja sin ingenjörskarriär som företagare? Ingenjören har intervjuat fyra unga ingenjörer som tog klivet direkt från studentlivet till egen startup.

Smit inte ut bakvägen – fast du helst inte vill bli avtackad

0
Vad gör du om du inte har trivts och en avtackningsfika med kollegor och chefen mest känns som ett plågsamt skådespel? Kan man man tacka nej till att bli avtackad?

Social kompetens – ett ”luddigt” uttryck och maktmedel

0
Arbetsgivare ställer ofta krav på social kompetens. Men var menas med det? Uttrycket är otydligt och det tycker Ann J Sandén, som nyligen doktorerat i ämnet, är problematiskt.

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

3
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.