Slamrening, återvinning av närsalter, biogas och ekonomi. Vattenreningsbranschen står inför enorma utmaningar och möjligheter. Och Sverige är med i innovationsracet.
På vägen mot Sjöstadsverket, på toppen av Henrikdalsklippan precis utanför tullarna i Stockholm, passerar man Henriksdalsverket. Flera bilar från Stockholm Vatten står parkerade utanför. ”Vatten i världsklass”, organisationens slogan, står det i lacken på bilens sida. Men vad är världsklass?
– Ja, säger Lars Bengtsson, en av experterna på IVL som arbetar på Sjöstadsverket. Sverige har väldigt goda förutsättningar med allt vårt sötvatten. Vi har bra vatten. Men vi är inte på något sätt duktigare än andra på att förvalta det. Kanske kan man till och med dra slutsatsen att vi är så vana vid att vårt vatten är bra att vi inte har varit riktigt på tå när det gäller vattenkvalitet.
Sjöstadsverket startade 2003 som en anläggning främst ämnad att stå modell för en reningsanläggning som skulle byggas i Hammarby Sjöstad. Men redan 2006 tyckte politikerna i Stadshuset att det kunde räcka och drog in pengarna. Stiftelsen IVL Svenska Miljöinstitutet och KTH beslutade sig då för att köpa verksamheten och driva den vidare. I dag är det ett konsortium där flera institut, reningsverk och högskolor samverkar.
Även företag, som Xylem, och organisationer som nu Sveriges Ingenjörer medverkar och bidrar med pengar och kompetens. Forskarna kommer både från företag och högskolor och det bedrivs grundforskning och tillämpad forskning och utveckling. Under vårterminen har här funnits 35 exjobbare och 6 doktorander och verksamheten spänner över ett brett fält med vattenrening som gemensam nämnare. Sveriges Ingenjörer satsar två miljoner kronor ur sin miljöfond under 2012 till vattenringsforskningen här.
– Vattenreningstekniken vid reningsverken är ofta litet till åren kommen, kraven har ökat. För tio år sedan talade till exempel ingen om läkemedelsrester eller nanopartiklar och energipriserna var mycket lägre. I dag testar vi teknik för att ta bort allt som över huvud går att mäta i avloppsvatten och vi optimerar processerna för att göra det så resurseffektivt som möjligt, berättar Christian Baresel, forskningsledare. Det fina i samarbetet mellan forskarna och företagen här är att vi kan föra forskningen vidare ut till tillämpningar och till företag som kommersialiserar den.
Den här förmiddagen är Christian Baresel och Lars Bengtsson upptagna med studiebesök från KTH. Ett 60-tal förstårsstudenter huttrar i den kalla snålblåsten men väl inne i anläggningen blir de varma i kläderna och frågorna kommer tätt. Christian visar och berättar om de olika forskningsprojekten, vissa otroligt tekniskt sofistikerade och andra till synes, väldigt enkla. Förhoppningarna är förstås att några av studenterna ska tycka att vattenrening är riktigt intressant och återkomma för ex-jobb eller som doktorand.
Vissa av projekten som bedrivs på Sjöstadsverket har inte ens någon marknad i Sverige. Exportmöjligheterna för bra och energieffektiv vattenrening är stora eftersom få länder har så mycket sötvatten som Sverige. Sjöstadsverket ligger i den tekniska frontlinjen och försöker optimera både energi- och miljö-aspekterna.
– Vi har många studiebesök från utlandet, säger Christian Baresel. Nästa vecka kommer till exempel den amerikanske ambassadören och Sveriges energiminister som vill se hur man arbetar med miljöfrågorna i Sverige och hur svensk kunskap och miljöteknik kan komma till nytta i andra delar av världen.
Pengarna till vattenrening i kommunerna är ofta snålt tilltagna – det är mer politiskt gångbart att satsa stort på arenor eller vägar.
– Vi vet inte exakt vilka krav som kommer att ställas på vårt miljöarbete i framtiden, säger Christian Baresel. Men de kommer knappast att bli lägre än i dag. I Stockholm har man ju till exempel satt som mål att lokaltrafiken ska vara fossilfri 2025. Det tillsammans med andra satsningar har varit viktigt för utvecklingen inom biogasområdet. Men vi kommer att behöva mycket mer biogas. Hur ordnar vi det? Sådana viktiga framtidsfrågor kan vi utveckla lösningar på här.
Jenny Grensman
