Hundar hittar guldet

Foto Oredog

Ett svenskt konsultföretag inom prospektering, Oredog, har skaffat sig ett annorlunda verktyg för att hitta malmer för framtida gruvor. Specialtränade hundar känner igen malmbärande mineraler på doften. Koppar, guld och zink, till exempel. Ända ner till tio meter under marken.

Ett svenskt konsultföretag inom prospektering, Oredog, har skaffat sig ett annorlunda verktyg för att hitta malmer för framtida gruvor. Specialtränade hundar känner igen malmbärande mineraler på doften. Koppar, guld och zink, till exempel. Ända ner till tio meter under marken.

När Peter Bergman, geolog och entreprenör, kom hem till Sverige efter flera år i den amerikanska oljebranschen ville han återuppliva den gamla idén om malmhundar som fanns i Sverige på 1970-talet. Han gjorde mer än så. Han vidareutvecklade konceptet och tränade sin hund Rex så att den hittar malmer av flera olika slag ända ned till tio, ibland tjugo, meter ner i marken och inte bara på ytan som var vanligt förr.

Förra året startade han företaget Oredog AB. Tanken är att med hjälp av geologer som förare till specialtränade hundar effektivisera hela prospekteringsbranschen. Företaget har ännu inte börjat i skarpt läge med att jobba för gruv- och prospekteringsbolag, men med hundens hjälp har Peter Bergman redan hittat fler fyndigheter. Företaget har både egna inmutningar och en lång lista på gruvföretag som vill samarbeta.

– Vi är i en utvecklingsfas, säger Peter Bergman. Just nu söker vi investerare för att fortsätta uppbyggnaden av företaget. Vi har till exempel också ett eget borrbolag. När vi väl går ut med tjänsten ska den vara 100-procentig. Till nästa sommar ska vi ha 10-15 malmhundsförare. De kommer ha en till två hundar var. Då ska vi lansera tjänsten worldwide.

Sulfidmineraler, som innehåller kopparmalmer, har en distinkt lukt. Den påminner om doften på en pappersindustri. Alla ämnen är utsatta för nedbrytning och avger någon typ av molekyler. En hund kan i princip tränas att hitta vilken lukt som helst.

– Vi ägnar en mycket stor del av vår tid till att träna hundarna att känna igen olika mineral ner till molekylnivå. I vårt lab kan vi träna hundarna på väldigt få molekyler. En geolog kan bara se på ytan, men missar 97 procent. Vi tar 100 procent. Det finns ingen motsvarande teknik, annat än att borra, och det är dyrt, säger Peter Bergman.

Det är en hel del förarbete innan hundarna släpps ut på fältet. Hunden måste jobbas in på den typ av malm den ska hitta. Man måste bestämma hur området ska sökas av på bästa sätt. Det beror på topografi, väder och hundens dagsform. När hunden så småningom hittar den eftersökta malmen markerar den fyndigheten. Då kan grävnings- eller borrningsarbete påbörjas.

– Det har varit en jätteboom inom prospektering, säger Peter Bergman. Men under en boom blir det brist på kunnigt folk och då blir det sämre kvalitet på många projekt. I dag är det väldigt få fyndigheter som faktiskt blir gruvor.

Även om malmkroppen verkligen ligger där, återstår många frågor. Är den tillräckligt stor, finns infrastrukturen, hur är graden av koppar – om det är det man letar efter? Sedan är det marknadspriset som åker upp och ner och i slutänden avgör om det är lönsamt att öppna en gruva eller inte.

– Vi har egna borrar för att snabbt säkerställa fyndigheterna. I den här branschen är tid verkligen pengar. Miljötillstånd och sådana frågor måste fortfarande ta sin tid, men vi kan korta ned prospekteringstiden med ett par år och öka chansen att en fyndighet blir gruva från en på femtio till en på kanske fem.

Enligt Peter Bergman finns det inga andra företag som använder hundar för att hitta mineralfyndigheter. Nu har Discovery Channel gjort en dokumentär om företaget som ska visas i höst, och nästa år ska hunden Rex vara med i en Hollywood-thriller av en känd regissör som utspelar sig i en gruva.

– Men bolaget har mer än bara hundskit i påsen, säger Peter Bergman skämtsamt.

Han är noga med att påpeka att han och företaget har flera järn i elden, bland annat en yrkeshögskola inom borrning och exploatering som ska starta i Hällefors. Dessutom jobbar de på en ny gruvmätningsteknik och nya borrmetoder, men Peter Bergman vill inte avslöja vad det är, bara att det ska revolutionera branschen.

Sture Henckel

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.