Forskning gör nytta, även för företag. Men ofta på ett annat sätt än det var tänkt. Svenska företag har till exempel haft störst nytta av partikelforskningen i CERN när de själva har levererat material till forskningen eller varit med i specifika samarbeten. Det skriver företagsekonomen Susanne Åberg i en avhandling.
Allt oftare försvaras existensen av stora forskningsanläggningar med att industrin får del av den teknik som kommer på köpet. Räcker kanske inte längre de vetenskapliga framstegen för berättiga dess existens, eller krävs något mer?
Sammanlagt har Susanne Åberg intervjuat personer från 15 olika svenska företag. De har bland annat levererat styrsystem, magnetpressar och små chip till anläggningen.
Vad ger en enorm forskningsanläggning som CERN till skattebetalarna – förutom rent vetenskapliga genombrott som till exempel upptäckten av Higgspartikeln? Det undrade företagsekonomen Susanne Åberg. Hon svarar själv i sin doktorsavhandling Science in Business Interaction.
Hon finner i sin avhandling att företag tillägnar sig både kunskap och nya tekniska lösningar från CERN. Ett exempel är enligt Susanne Åberg när forskningsanläggningen är en krävande kund och kommer med krav som ingen har gjort tidigare. Det tvingar företagen att utvecklas. Ett svenskt företag testade strålningshärdigheten på sina kablar hos CERN.
Upphandlingsreglerna begränsar emellertid både upphandlingarna och vilka kontakter som forskningscentrumet har. De särskilda forum för överföring av teknik från CERN till företagen som skapas verkar däremot inte vara så effektiva. Enligt Susanne Åberg blir det något som företagen gör vid sidan av, medan frågorna på CERN hanteras av fel personer.
Enligt Susanne Åberg gäller det – för att öka nyttan för företagen – om att låta rätt företag interagera med rätt grupp på CERN.
Sture Henckel
