Vi tror på forskarna. Men allmänhetens förtroende för forskningen i sig har minskat. Eller har vi bara blivit mindre benägna att tro på det som sägs i medier och rapporter?
Vi tror på forskarna. Men allmänhetens förtroende för forskningen i sig har minskat. Eller har vi bara blivit mindre benägna att tro på det som sägs i medier och rapporter?
2011-2012 minskade svenskarnas förtroende för den forskning som bedrivs i Sverige. Sedan mätningarnas början 2002 har förtroendet för medicinsk respektive teknisk forskning minskat med 12 respektive 15 procentenheter. Samtidigt är medicin och teknik de två forskningsområden som vi ändå har högst förtroende för trots allt. 72 respektive 57 procent av de tillfrågade i en nyligen publicerad undersökning från Vetenskap & Allmänhet uppger att de har högt eller mycket högt för forskningen. Minst förtroende har vi för forskning inom humaniora.
– Områden som är lätta att förstå och som uppfattas som nyttiga för samhället och för enskilda människor prioriteras högst, säger Cissi Askwall, generalsekreterare för VA i ett pressmeddelande. Resultatet visar hur viktigt det är att forskare samverkar med det omgivande samhället.
Andelen tillfrågade som har litet förtroende för forskning har inte ökat. Det är istället de som tidigare har svarat att de inte visste som har övergått till att ha litet förtroende.
Forskarna själva åternjuter dock ett högt förtroende jämfört med andra yrkesgrupper. I en undersökning från SOM-institutet våren 2012 låg sjukvårdspersonal i topp följt av forskare.
– Idag är inte forskning lika okritiskt hyllad och inte heller lika helig. Och det är kanske på sitt sätt en förbättring, eftersom det antyder en större kritisk kompetens hos allmänheten, säger Sören Holmberg, professor vid SOM-institutet som också varit med och gjort undersökningen.
Undersökningen omfattade 3000 svenskar och hade en svarsfrekvens på 57 procent.
Jenny Grensman
