Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningOsäker anställning stressar forskarna

Osäker anställning stressar forskarna

Att oroa sig för sin anställning, ha svårt att vara föräldraledig och få banklån är vardag för drygt en av tre forskande och undervisande personalen på landets lärosäten. Men färre externa anslag och en attitydförändring skulle kunna bryta den negativa cirkeln.

De tidsbegränsade anställningarna inom svenska universitet och högskolor har under många år varit ett problem och en ny rapport från Sveriges universitetslärarförbund (Sulf) visar att andelen tidsbegränsade anställda (doktorander borträknade) på landets lärosäten är mer än tre gånger så hög jämfört med arbetsmarknaden i stort (2012 års siffror).

Siffrorna, som rapportförfattaren hämtat från statistiska centralbyrån (SCB), visar att 36 procent av kvinnorna och 31 procent av männen tidsbegränsat anställda. Högst andel tidsbegränsade anställda finns inom medicinskt och naturvetenskapligt forskningsämnesområde.

Josefin Utas som är forskningsutredare på Sveriges Ingenjörer tycker att det här är ett stort problem och menar att det på sikt kan leda till att kvaliteten på forskningen sjunker.

Josefin Utas

– Många avskräcks också från att börja eller fortsätta forska när de hör vilka villkor som råder. Det gäller särskilt kvinnor som efter att de har doktorerat ofta är i barnafödande ålder, säger hon och tillägger.

– I en enkät som vi just nu sammanställer har vi frågat högskoleanställda vad som stressar dem och det visar sig att just den tidsbegränsade anställningen är en stor stresskälla.

En tidsbegränsad anställning leder till oro över framtiden och får också mer konkreta konsekvenser som svårigheter att ta banklån, köpa eller hyra lägenhet och vara föräldraledig. Den som inte sitter säkert på jobbet kan också ha svårare att säga vad de tycker och svårare att hävda kontroversiella idéer av rädsla att man inte får förlängd anställning.

5000 av Sveriges Ingenjörers medlemmar arbetar inom akademin och cirka 17 procent av förbundets medlemmar på högskolan har tidsbegränsad anställning (doktoranderna borträknade).
I Sulf:s rapport framgår att en tredjedel av de tidsbegränsat anställda är så kallade meriteringsanställda, det vill säga postdoktorer, forskarassistenter och biträdande lektorer. För dem är framtiden oviss och endast 12 procent har rätt till prövning för tillsvidareanställning enligt i förväg uppställda kriterier.

Rapporten visar också att andelen tidsbegränsade anställda varierar stort mellan olika typer av lärosäten och att det finns ett statistiskt samband mellan en hög andel externa medel för forskning och utveckling (FoU) och en hög andel tidsbegränsat anställda.

Enligt rapportförfattaren Karin Åmossa, chefsutredare på Sulf, är en av anledningarna till de många tidsbegränsade anställningarna den rådande kulturen som finns på lärosätena. Man är helt enkelt van vid att man ska jobba och slita i flera år för att så småningom få en tillsvidareanställning. En annan anledning är ökningen av de externa anslagen. Allt mer av den seniora forskningen görs med externa anslag som ofta löper under en period av 3-4 år och vilket gör att lärosätena anser att det är alltför osäkert att tillsvidareanställa då man inte vet om man kommer att ha en budget för det.

– Det finns också en sorts rädsla att man får fel sorts personer om man tillsvidareanställer men det brottas ju också företag med, säger Josefin Utas som inte tycker att det är skäl nog att inte anställa.
Ett annat problem är att universiteten inte är så vana vid hur man hanterar övertalighetsprocesser, det vill säga hur man ska bära sig åt om det blir arbetsbrist.

– Här kan facket hjälpa till och stötta och det gör vi redan men vi kan bli bättre, säger Josefin.

Hur kommer man åt problemet med de tidsbegränsade anställningarna?

– Det är upp till varje lärosäte att bestämma hur de vill göra.* Ett sätt att påverka är att synliggöra frågan. Det var så det gick till när flera lärosäten gav upp utbildningsbidraget till förmån för doktorandanställning, det vill säga en riktig anställning som innebär att doktoranden till exempel har rätt till föräldrapenning, säger Josefin. Det skapades en debatt, några lärosäten slutade med utbildningsbidraget. Andra lärosäten följde sedan efter. Det här exemplet visar att det går att få till förändring. Och vi kommer att fortsätta jobba för att fler får en fast tjänst inom akademin.

* Genom autonomireformen och efter att regeringen i augusti 2012 möjliggjorde för lärosäten att anställa tidsbegränsat med stöd av Högskoleförordningen är det numera upp till varje lärosäte att bestämma vilken policy man vill ha.

Sulf:s rapport ”Herregud! Det verkar som om det värsta som kan hända ett lärosäte är att man råkar tillsvidare anställa någon… – Om tidsbegränsade anställningar och kvalitet i akademin”.

Ett urval av andelen tidsbegränsat anställda bland forskande och undervisande personal 2012, exklusive doktorander. Källa: SCB
Chalmers tekniska högskola: cirka 40 procent
Stockholms universitet: cirka 40 procent
Kungliga tekniska högskolan: cirka 37 procent
Lunds universitet: cirka 36 procent
Linköpings universitet: 33 procent
Luleå tekniska universitet: cirka 28 procent
Blekinge tekniska högskola: 22 procent
Mälardalens högskola: cirka 22 procent

Anna Eriksson

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

0
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

Akademiker inom handeln ingår i stort forskningsprojekt

0
Hur är det att jobba i handeln? Det ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på. Enkäter kommer skickas till över 20 000 anställda, bland dem medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

CSN varnar: Se upp för dyra misstag med studielånen

0
Varje år får mer än 35 000 studerande återkrav för att de fått för mycket studiemedel. Nu varnar CSN för de vanligaste misstagen.
Malin Cronqvist

Dagbok från hållbarhetschefen på Svea Solar

1
I maj blev ingenjören Malin Cronqvist solenergibolaget Svea Solars första hållbarhetschef. Här är hennes dagbok från en vecka på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.