Riktad friskvård är lönsam investering

Varje investerad krona i bättre hälsa ger arbetsgivaren mellan tre och tio kronor tillbaka. Men trots att forskning visar samband mellan hälsa och lönsamhet är det få arbetsgivare som vill satsa.Varje investerad krona i bättre hälsa ger arbetsgivaren mellan tre och tio kronor tillbaka. Men trots att forskning visar samband mellan hälsa och lönsamhet är det få arbetsgivare som vill satsa.

Alla vet att det är nyttigt att röra på sig. Men att konditionen också har betydelse för hur bra vi presterar på jobbet är kunskap som blivit mer känd det senaste decenniet. I dag finns det mycket fakta på bordet men arbetsgivarna är fortfarande ovilliga att genomföra några genomgripande hälsosatsningar.

Träningsbidrag och möjlighet att träna på arbetstid är vanligt, men räcker inte för att komma åt dem med sämst hälsa och kondition. Träningskorten betraktas i allmänhet som en löneförmån och mer systematiskt arbete för att förbättra de anställdas hälsa är ovanligt, trots att det inte är svårt att visa att investeringarnas lönar sig.

Stefan Lundström

Stefan Lundström

Stefan Lundström, hälsoekonom, har sedan 2004 jobbat med utbildning i hälsoekonomi i på högskolan, hållit föreläsningar och träffat företag i enskilda samtal om sambandet mellan investeringar i hälsa och lönsamhet.

– I Sverige har vi särskilda förhållanden som inte finns i andra länder. Vi har två starka parter på arbetsmarknaden, fack och arbetsgivare. Det finns en tydlig uppdelning av vad som är arbetsgivarens och vad som är arbetstagarens ansvar, säger han.

Arbetsmiljö är ett exempel på arbetsgivarens ansvar medan hälsa, bortsett från arbetsskador, är arbetstagarens ansvar.

– Det finns tyvärr en skarp gräns och det spelar inte någon större roll att vi tillsammans kan ta fram en budget som visar att investeringen lönar sig. Det har blivit en principiell fråga.

Stefan Lundström har tillsammans med sina studenter, folkhälsovetare på Mälardalens högskola och hälsopedagoger på Stockholms universitet, träffat över 300 företag och genomfört beräkningar som visar hur mycket en rejäl hälsosatsning i deras företag lönar sig, helt enkelt hur mycket varje investerad krona ger tillbaka.

– Det handlar om mellan tre och tio kronor tillbaka för varje investerad krona beroende på olika faktorer som ålder, yrke och andra omständigheter. Ingen tvivlar på kalkylerna men tyvärr betraktas hälsa som den anställdes angelägenhet.

Ingenjörer och akademiker i allmänhet har mindre hälsoproblem än andra grupper, men även bland dem kommer investeringar i bättre hälsa att ge pengarna tillbaka. Den som är vältränad orkar mer och hanterar stress mycket bättre.

– Det är helt uppenbart att vi gör ett sämre jobb om vi är stressade och sover dåligt, säger Stefan Lundström.

Friskvård har blivit synonymt med bidrag till träningskort på de flesta arbetsplatser, men det finns arbetsgivare som valt att gå ett steg längre.

På Borås Energi och Miljö med 220 anställda pågår ett mer systematiskt arbete med att förbättra de anställdas hälsa. Var tredje år genomför företagshälsovården en grundlig hälsoundersökning. Förutom en lång rad prover, konditionstest, vägning och midjemätning genomförs också ett samtal om hälsa och livsstil.

– Jag utvärderar resultaten från tester och samtal och gör en handlingsplan för att nå de mål till förbättringar som vi bestämmer oss för. Våren 2012 erbjöds alla att vara med i en satsning vi kallar Hälsoprojektet. 83 procent av de anställda tackade ja och de fick, utöver träningsbidraget, ett gratis träningskort på ett gym här i Borås. Nu fortsätter projektet med en mer individanpassad satsning där alla erbjudits tre coachsamtal för att prata om sina egna behov, säger Tanja Lindgren, personalutvecklare på företaget.

Intresset är stort och de flesta har nappat på coachsamtalen.

– Var och en får möjlighet att berätta om vad som påverkar deras hälsa negativt som sömnsvårigheter, problem att få till livspusslet och att få tid och möjlighet att träna. Sedan försöker vi hitta individuella lösningar för att var och en ska må bättre, säger Tanja Lindgren.

Raker Martinsson_besk

Rakel Martinsson

Rakel Martinsson är processingenjör inom biogas på Borås Energi och Miljö. Hon tycker att satsningen är bra och kan se att den har haft positiva effekter.– Jag har alltid tränat men jag känner till flera kolleger som inte gjorde det tidigare. De har fått en spark i baken och har kommit igång med regelbunden träning.

Hälsoekonomen Stefan Lundström menar att ett personligt stöd är helt avgörande för att en livsstilsförändring ska lyckas. En arbetsgivare kan aldrig tvinga anställda att sluta röka eller börja träna, men många vill göra en förändring men klarar sig inte på egen hand.

– Undersökningar visar att sju av tio som får stöd av en specialutbildad coach eller personlig tränare för att förändra sin livsstil lyckas. Nitton av tjugo som försöker själv misslyckas.

Tanja Lindgren på Borås Energi och Miljö ser varken träningskort eller riktade satsningar som coachsamtal, och den senaste aktiviteten, en kurs i mindfulness, som en utgift.

– Jag säger alltid att friskvård kostar ingenting.

Karin Virgin

 

 

 

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Löser vattenläckage med hjälp av AI

Löser vattenläckage med hjälp av AI

Att lyssna efter läckage är en metod för att identifiera brister i vattenledningar. Nu tar Göteborg Stad även hjälp av AI för att hitta de områden där riskerna med ett läckage är störst.
Fler artiklar