Studentråd ser risk med ny lånemodell

Den 1 juli 2015 blir grundlånet för utlandsstudenter lika högt som för den som pluggar i Sverige. Saco studentråd ser både fördelar och nackdelar med förändringen.

Den 1 juli 2015 blir grundlånet för utlandsstudenter lika högt som för den som pluggar i Sverige. Saco studentråd ser både fördelar och nackdelar med förändringen.

– Vi är överlag positiva till att man försöker förenkla och förtydliga för att förbättra möjligheterna plugga i utlandet, men vi ser samtidigt en risk med ett enhetligt studiemedel som gäller över hela världen. Levnadsomkostnaderna kan bli för höga för en del av dem som vill plugga utomlands, säger Johannes Danielsson, ordförande i Saco Studentråd.

I dag är utlandsstudiemedlet anpassat efter respektive lands prisläge. Men enligt regeringen återspeglar inte beloppen de levnadsomkostnader som finns i studieländerna och har i vissa fall varit för generösa. Tidigare i oktober fattade riksdagen därför beslut om ett enhetligt utlandsstudiemedel. Det innebär att grundlånet för studier kommer att bli lika högt, oavsett var du pluggar.

Utöver grundlånet och studiebidraget, för heltidsstuderande är lånet satt till 1 549 kronor i veckan i dag och bidraget till 707 kronor i veckan, ska utlandsstudenter kunna ansöka om ett merkostnadslån på 556 kronor i veckan. Detta belopp ska täcka behovet i de flesta studieländer, anser regeringen. Enligt en granskning som tidningen Riksdag & Departement har gjort kommer de enhetliga studiemedlen dock att innebära att utlandsstudenter i exempelvis USA och Australien får flera tusenlappar mindre i månaden att röra sig med jämfört med i dag.

Klas Elfving, pressekreterare på Centrala studiestödsnämnden, CSN, berättar att studenter med höga undervisningsavgifter, i till exempel USA, i dag använder en del av sitt studielån till att bekosta avgifterna. När förändringen träder i kraft den 1 juli 2015 ska det finnas en möjlighet att ta ett merkostnadslån för undervisningsavgifter på upp till 324 000 kronor. Det måste därför i praktiken inte bli så att utlandsstudenter kommer att ha mindre pengar att röra sig med. En tunnare plånbok kan dock bli verklighet i de mindre avgiftstunga länderna där levnadsomkostnaderna är höga.

Japan hör till de mest populära länderna att plugga i för svenska utlandsstudenter. CSN:s egen uträkning utifrån dagens nivåer visar att den som studerar i Japan kommer att få 1 601 kronor mindre i veckan med det nya systemet. Även med ett merkostnadslån kommer svenska studenter som pluggar i Japan att få 1 045 kronor mindre i veckan. Enligt Klas Elfving är det inte lika utbrett att utlandsstudenter i Japan använder sitt studiemedel till undervisningsavgifter, jämfört med dem som pluggar i till exempel USA.

– Samtidigt har studerande i Japan i dag det högsta grundlånebeloppet i hela världen. Det gör förstås att effekten blir extra tydlig när det nya systemet införs, säger Klas Elfving.

Ania Obminska

Det nya studiemedlet  i våra 10 mest populära studieländer utanför Sverige. Källa: Centrala studiestödsnämnden, CSN. Obs! Studielån för undervisningsavgifter är inte med i uträkningen.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
Fler artiklar