Individuell lön gav mindre spridning

Yrken med större lönespridning lönar sig mer. Men i Sverige har lönespridningen stannat av och rent av minskat något trots att allt fler har individuell lönesättning.
Yrken med större lönespridning lönar sig mer. Men i Sverige har lönespridningen stannat av och rent av minskat något trots att allt fler har individuell lönesättning.

Civilingenjörer, ekonomer och jurister tillhör de yrken som visar på en relativt stor lönespridning och också har en god löneutveckling. De två sakerna hör ihop. Samtliga lärarkategorier samt sjuksköterskor och bibliotekarier tillhör yrken där lönespridningen är nära noll och de har också dålig chans att göra lönekarriär. Det vill säga att de inte har särskilt mycket mer i lön när de går i pension än när de började arbeta.
Det konstaterade Saco:s statistiker Thomas Ljunglöf när han talade på ett seminarium om lönespridning.
Huvudtalarna på seminariet var författarna till en antologi om lönespridning som Saco ger ut och som bland annat försöker svara på frågan” Hur kan man säga att inkomstklyftorna ökar samtidigt som det visar sig att lönespridningen har minskat?”

– Vi vill reda ut begreppen eftersom det ofta finns en viss förvirring när vi diskuterar lönespridning vad det egentligen är vi diskuterar, hur och vad vi mäter, säger Lena Granqvist, tillförordnad samhällspolitisk chef på Saco som varit redaktör för boken. Vi analyserar hur lönespridningen har förändrats sedan 90-talet och vår slutsats om man kan kalla det så, är att under 2000-talet har det hänt något som vi inte riktigt kan ta på. Lönespridnigen har minskat. Till exempel har lönespridningen minskat mellan dem som har högskole- och gymnasieutbildning. Att det sker samtidigt som individuell- och lokal lönesättning har spritts till stora grupper är intressant.

Löneskillnaderna har också minskat om man jämför högskoleutbildade i privat- och offentlig sektor. Sektorerna har närmat sig varandra genom att den individuella lönesättningen numer tillämpas i båda sektorerna. Med individuell och differentierad lönesättning i allt fler sektorer borde lönespridning ha ökat, men så har inte blivit fallet.

Ett exempel är skolan. Där har man nyligen frångått ett tarifflönesystem för att börja med individuell och differentierad lönesättning men resultatet förra året i Stockholms skolor blev att lönerna sjönk och spridningen minskade.

– Det är skillnad på bra och dålig lönesättning, säger skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) i en kommentar. Jag tror att det är brist på kompetens inom lönesättning i skolan efter alla år med tariffsystemet. Vi måste utbilda cheferna.

– Vi ser också att arbetslivet har förändrats och blivit mer komplext, sade Lena Granqvist. Det gäller alla grupper, arbetare som tjänstemän. Det krävs att vi ska samverka och samarbeta och det gör att annat än rent formella meriter spelar in när lönen ska sättas. Och sådana meriter tror vi kanske bättre kommer fram med den individuella lönesättningen.

Att lönen är viktig för produktiviteten anses ganska vedertaget. Men kanske är det inte lönen i sig utan vår upplevelse av lönen som spelar roll. Jag kan vara missnöjd med min lön på grund av att alla runt om kring mig tjänar mer och att jag tycker det är orättvist. Och de anställda på en arbetsplats kan vara nöjda med en ganska dålig löneutveckling om de har fått en bra förklaring till varför den blev dålig och förstår och ställer upp på hur arbetsgivaren tänker.

– I debatten förutsätts ofta att lönespridning är bra för. Men lönespridning kan ju också leda till sådan konkurrens att anställda försöker konkurrera ut varandra, säger ekonomen Håkan Regnér.

LO-ekonomen Ola Pettersson pekar på att svensk lönespridning ser ut som den gör mycket på grund av att LO-familjen med rätt stor framgång har hävdat lägsta-lönerna. I USA finns det till exempel mycket större lönespridning men frågan är om vi vill ha ett samhälle där heltidsarbetande inte kan klara sig på lönen.
Jenny Grensman

Antologin om lönespridning heter just Lönespridning och är utgiven på SNS Förlag.