Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivMiljövänlig HIV-medicin prisas

Miljövänlig HIV-medicin prisas

Fredrik Schaufelberger är årets vinnare av Lilla Polhemspriset som Sveriges Ingenjörer delar ut till årets bästa examensjobb på civilingenjörsutbildningen. Han vinner priset för sin metod att tillverka HIV-bromsmedicinen 3TC med hjälp av grön kemi.

Hur känns det att vinna lilla Polhemspriset?
– Jättekul! Vi har jobbat hårt främst med metodutvecklingen där vi använde naturens katalysator för att byta den viktiga strukturen. Men jag är fortfarande förvånad. Jag visste inte ens att jag var nominerad förrän för ett par veckor sedan.

Hur kom det sig att du gjorde du exjobb om att bygga en läkemedelsmolekyl?
– Det var min professor som hade sett det här läkemedlet, som är en del i en cocktail-medicin mot HIV. Han såg en möjlighet, kan man säga, att bygga läkemedlet med grön kemi. Vi skulle använda vår metod för att bygga det här läkemedlet. Uppgiften var en perfekt blandning. Det fanns tillräcklig mycket för att börja jobba, men ändå tillräckligt mycket för att kunna upptäcka mycket själv. Exjobbet bestod av två delar. Det ena var att visa att man kan bygga molekylen med grön kemi, det andra var att hitta ett optimalt sätt att bygga med naturens egna katalysatorer som då kan återanvändas.

Vilka var de tekniska utmaningarna?
– Framför allt är 3TC en känslig molekyl. Man måste i varje steg tänka noga på vad man gör med molekylen. När vi väl hade hittat förutsättningarna så kunde vi hålla den stabil, men i stegen där vi testade oss fram många blev det många misslyckade försök. Den har ett slags brygga i mitten av molekylen. Om man utsätter den för andra ämnen så reagerar många av dem med den bryggan, och då rasar hela strukturen. Det är ungefär som ett stort och fint legohus, men när man ska sätta dit skorstenen måste man vara oerhört försiktig. En nackdel med naturliga ämnen är att de är färdigutvecklade, vilket gör modifikationsmöjligheterna för syntesen mer begränsade. Men vi gick från ganska ineffektiv process i början till en fullt godkänd process i slutet. Jag tror inte att industrin kommer att plocka upp den omedelbart, men den har absolut potential. Metoden är bra, framförallt ur ett miljöperspektiv.

Vad är 3TC för slags molekyl?
– Det är en molekyl som har en struktur som liknar en viktig komponent i DNA-molekylen. Den låtsas att den är en del av en DNA-molekyl, binder in till DNA och hindrar virusets DNA från att växa. Den var en viktig del av de bromsmediciner som gjorde det möjligt att leva med HIV. På marknaden kallas den lamivudin, och finns i combivir som är en cocktail av mediciner som HIV-patienter får i dag.

Men ni har förbättrat er metod ytterligare sedan dess?
– När jag var halvfärdig såg vi möjlighet att ta de första fem stegen och komprimera dem till ett enda steg. Det var ett svårt arbete att få just exakt den struktur vi vill ha. Där hjälpte jag en annan doktorand som lyckades få till det i våras.

Vilken roll kan detta spela för billigare bromsmediciner?
– Ofta är det inte själva läkemedelstillverkningen som är dyr, utan att det handlar om att få tillbaka utvecklingskostnaderna. Om någon skulle plocka upp vår metod har de förstås mycket jobb kvar för att få den att fungera i stor skala, men metoden för tillverkningen av det viktiga nyckelsteget, skapandet av bryggan i mitten av molekylen, har stora fördelar miljömässigt.

Kan ditt jobb ses som del i någon trend i läkemedelsbranschen?
– Mycket inom läkemedelsbranschen de sista åren har handlat om miljö. Industrin kan inte fortsätta skapa så mycket avfall. Men avfall är också dyrt att ta hand om, och då blir det viktigare med miljövänliga katalysatorer som kan återanvändas. Det sparar miljön och i längden även pengar.

Vad betyder priset för dig?
– Det är framförallt en sporre. Man jobbar väldigt hårt och det är alltid roligt när man får ett bevis på att det man gör är något meningsfullt.

Du får 25 000 kronor, vart tar pengarna vägen?
Jag har inte tänkt så mycket på det. Kanske några trevliga middagar med flickvännen.

Vad ska du jobba med nu?
– Jag jobbar med gröna katalysatorer. Jag letar sätt att effektivisera sökandet efter sådana katalysatorer. Vi ligger ganska nära våra första manuskript.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.