Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivJobb och miljö är två flugor i en smäll

Jobb och miljö är två flugor i en smäll

I fredags hade Naturskyddsföreningen sin årliga konferens, i år på temat att två kriser kan vara bättre än en. Kriserna det handlar om är jobbkrisen och miljökrisen. Men genom att ta den ena och slå den andra kan man göra rejäla framsteg i båda riktningarna samtidigt.

Tidigare har miljöfrågorna diskuterats som något som kostar pengar. Klimat och miljö har ofta framstått som ett slags särintresse som också, för skams skull, måste få lite pengar. Den bilden håller på att försvinna. I dag talar man allt oftare vad det kostar om vi inte gör något åt miljöproblemen i tid.

Mikael Karlsson, ordförande för Naturskyddsföreningen inledde med att förklara varför det inte kostar pengar att försöka göra något åt miljöproblemen.

– Vi ser ett trendbrott, sade han. Motargumenten kring ekonomin faller. Överfiskning funkar inte i långa loppet. Vi tappar en miljon arbetsdagar inom EU varje år på grund av luftföroreningar. Det rör sig om hundratals miljarder svenska kronor. Benbrott och andra frakturer på grund av kadmium kostar fyra miljarder kronor. Och det är ett av problemen med enda miljögift. Det kostar alltså miljardbelopp att förstöra miljön.

Miljöåtgärder påverkar inte konkurrenskraften negativt, fortsatte han. Det kan tvärtom bidra till att trimma konkurrenskraften.

Det tyska fackförbundet IG Metall, med över två miljoner medlemmar, omfamnar det tyska initiativet Energiwende. Det går ut på att minska växthusgasutsläppen med 80-95 procent till år 2050. Det tyska fackförbundets rådgivare inom miljö- och energifrågor, Angelika Thomas, redogjorde för hur satsningen tvingar fram grön teknik som skapar nya marknader som i sin tur skapar nya jobb. Energiwende är generellt populärt i Tyskland. Det som krävs är att energitillgången är pålitlig.

Staffan Laestadius, professor i industriell utveckling vid KTH, var en av de mest inspirerande talarna.

– Hela vårt samhälle lider av ett kolberoende, sade han. I tvåhundra år har all tillväxt varit starkt beroende av fortsatt ökat kolanvändande.

Bevisen är lätta peka på. Bara de senaste tio åren, under just den tid vi börjat prata om klimat på allvar, har andelar bilar över 1,5 ton ökat avsevärt. Likaså har både mängden flygresor och längden på dessa flygresor – liksom köttkonsumtionen – ökat kraftigt under det senaste årtiondet.

– Mobiler, radiobasstationer, och hela biten med sociala medier. Den sammanlagda effekten av den här mediaanvändningen ligger på samma nivå som den samlade flygtrafiken.

Men, lade han till, Sverige har en tradition av att kunna ställa om i Sverige. På 1970-talet genomförde Sverige en omfattande strukturomvandling. Då skulle man lägga ner gamla industrier och samtidigt reducera vinnarnas vinster för ett mer jämställt samhälle. Omställningen genomfördes och Sverige kan göra om bedriften. Det som behövs är att sluta prata om tillväxt och börja prata om omvandling.

– Man skulle kunna ha att alla förslag i riksdagen måste som sämst vara klimatneutrala. Och så behöver vi en skatteväxling, med lägre skatter för tjänster och grön infrastruktur, och en svart moms för det som genererar koldioxidutsläpp. ROT-avdraget skulle kunna bli energifokuserat.

Han sammanfattade sitt föredrag med att konstatera att utmaningen är stor men möjlig. Tekniken finns redan. Efter anförandet frågade Naturskyddsföreningens generaldirektör Svante Axelsson, för kvällen moderator tillsammans med idrottsstjärnan Carolina Klüft,  om vilka tre åtgärder som Staffan Laestadius ville föreslå för regeringen.

Staffan Laestadius funderade snabbt och svarade:

1. I stället för ett femte jobbavdrag, satsa på gröna investeringar.

2. Ta vinsten från försäljningen av Nordea på tjugo miljarder och satsa det också på gröna investeringar, exempelvis i kraftnätet som behövs när vi får mer vindkraft.

3. Tillsätt en grupp att studera grön skatteväxling

Andra talare siktade på direkta åtgärder. LO:s ordförande Karl Petter Thorvaldsson ville bygga snabbtåg till Oslo och Köpenhamn och Erik Thedéen som driver de statliga bolagen ville sälja den utländska delen av Vattenfall.

Mot slutet av konferensen frågade moderatorn Carolina Klüft en av panelerna efter konkreta lösningar för att lösa jobbproblematiken och samtidigt bidra till en hållbar utveckling.

Henrik Svanqvist på Skanska svarade:

– Vi är en bransch som hoppar så högt som ribban ligger, lägg upp ribban på världsrekordnivå, så hoppar vi så högt också.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.