Fem års studier lönar sig om man ser till ingångslöne-rekommendationerna från de nordiska ingenjörs-organisationerna. Bäst utdelning får du inom den norska oljeindustrin.
Åk till Norge! Så lyder uppmaningen från Stine Lund, juridisk rådgivare i IDA:s (Ingenjörsföreningen Danmarks) globala råd. I en intervju i danska Ingeniøren berättar hon att de danska ingenjörer som arbetar i Norge på det hela stora tycker att de har en högre levnadsstandard i Norge än de skulle ha i Danmark. Enligt Tekna:s (Tekniks-naturvitenskapelig Förening) statistik så tjänar en nyexaminerad norsk civilingenjör i privat sektor 440 000 norska kronor om året vilket blir cirka 36 000 norska kronor i månaden.
Får du ett jobb i oljeindustrin kan du räkna med ännu ett par tusenlappar mer i plånboken var månad.
I Danmark förespråkar IDA en ingångslön på 37 300 danska kronor för nyexade civilingenjörer 2014 och 35 500 för högskoleingenjörer. Ändå tycker alltså Stine Lund att det finns goda andledningar för danskarna att dra norrut. Dels är arbetslösheten i Danmark nästan 30 procent för nyexaminerade (den sjunker snabbt och ligger efter två år på 2,2 procent) men en anledning till att jobba i Norge kan också vara att arbetsvillkoren bedöms som mycket bättre än i Danmark. Avgifterna till din pension ligger exempelvis ovanpå lönen och en större del av arbetsmarknaden regleras genom kollektivavtal vilket gör att du kan räkna med en veckoarbetstid på 37,5 timmar. I Danmark gäller inte det.
Dessutom är de norska reglerna vid neddragningar mycket mer generösa än i Danmark vilket också gäller möjligheterna till kompetensutveckling.
Sammantaget med att det ser bra ut i ditt cv med ett utlandsjobb gör det Norge till ett mycket gott alternativ, säger Stine Lund till Ingeniøren.
Men Sverige då? Sveriges Ingenjörer rekommenderar sina medlemmar att kräva en ingångslön på en lägre nivå. 30 300 svenska kronor i månaden för civilingenjörer (2013) och 28 100 kronor om de är högskoleingenjörer. Även i Sverige är det större efterfrågan på erfarna civil-och högskoleingenjörer än på nyexaminerade men det är svårt att få fram en exakt siffra på hur stor arbetslösheten är hos de nyexaminerade eftersom de ofta inte har kvalificerat sig för a-kassa än.
Ingångslönerekommendationerna som Sveriges Ingenjörer och IDA tar fram varje år baseras på de ingångslöner som nyexaminerade har fått föregåend år plus den förväntade uppräkningen.
Jenny Grensman
Vid jämförelse mellan Nordiska länder bör man notera att de indirekta lönekostnaderna är mycket olika. I Danmark är lönen som man förhandlar om inklusive allt (dvs arbetsgivarens totala arbetskostnad), från den dras tjänstepension och dessutom är arbetsgivaravgifterna inbakade i skatten. I Sverige tillkommer både arbetsgivaravgifter på 31,42% och ITP+särskild löneskatt. Arbetsgivarens kostnad är därför 40-60% högre än lönen beroende på lönenivå. I Finland är motsvarande tillägg 28%. Detta framgår inte särskilt tydligt av artikeln.