What have the EU ever done for us?

Det springer en råtta över snön i parken vid Folkungagatan. Utanför Lidl är den rumänske tiggarfarbrorn redan på plats med sin mugg trots att klockan bara är kvart över sju och det är nästan tio grader kallt.

Det blåser snålt genom EU just nu – inte bara på Folkungagatan i Stockholm. Britterna kräver reform för fortsatt deltagande och talar i samma andetag om att begränsa den fria rörligheten, som är en av grundpelarna i EU. Trots att flera undersökningar visar att EU-länderna vinner på migrationen mellan länderna är det många som ifrågasätter den och vill begränsa möjligheterna för medborgarna att söka sig till andra länder i jakten på jobb. Och det är inte längre den polske rörmokaren man talar om – han är sedan lång tid en respekterad tillgång. Nu är det rumäner och bulgarer man fruktar efter att det vid årsskiftet blev fritt fram för dem att använda sin fria rörlighet. Den ekonomiska krisen och arbetslösheten i dess spår har gjort tongångarna kärva.

Men det händer faktiskt bra saker också inom EU. Till exempel diskuterar man nu hur de hål i utstationeringsdirektivet som har lett att vissa företag dumpar villkor och utnyttjar den billigare arbetskraften mot lagar och regler ska täppas till. Det är bra.
Det har också antagits en åsiktsyttring där parlamentet ställer sig bakom mer resurser till inspektioner av arbetsplatser för att stoppa svartjobb, dumpning av villkor och dålig arbetsmiljö.

Dessutom öppnar de nya upphandlingsreglerna för att inte ett lågt pris längre ska vara det vägledande vid upphandling. Hänsyn till miljö, sociala villkor och exempelvis kollektivavtal ska kunna vägas in. Malmö har redan antagit en ”Vita-Jobb”-strategi i den andan.
Det är lätt att hamna i ”What-have the Romans ever done for us”- diskussioner om EU. Europa är en av de världsdelar som har flest småländer. Ensamma har vi svårt att skaffa oss inflytande. Tillsammans kan vi matcha USA som marknad.

Det är också lätt att glömma vad som låg bakom bildandet av EU. Det var inte önskan om raka bananer, större jordgubbar eller ytbytesprogram för studenter, utan krig. Miljoner döda och ett förött Europa som insåg att fredligt samarbete var ett framtidsprojekt som skulle kunna sätta stopp för fler världskrig på kontinenten.

I mina öron låter det fortfarande som en väldigt bra idé.jenny

PS: Polska migranters arbete i Storbritannien ger 34 procent mer från skatter till staten än den betalar i bidrag.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.