Att två chefer nyligen dömdes för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död kan leda till att fler liknande ärenden prövas i högre utsträckning än tidigare, tror Sveriges Ingenjörers sakkunnige i arbetsmiljöfrågor.
Den dom som Östersunds tingsrätt meddelade den 19 februari i år var unik. För första gången hade den psykosociala arbetsmiljön prövats i domstol.
– Troligen kommer man att pröva liknande ärenden i större utsträckning framöver och det är positivt. Men det är sorgligt att något sådant här måste hända för att det ska ske en utveckling på arbetsmiljöområdet, säger Magnus Skagerfält, ansvarig för arbetsmiljöfrågor på Sveriges Ingenjörer.
Fallet rör en socialsekreterare i Krokoms kommun som tog sitt liv för fyra år sedan, som en följd av mobbning på arbetsplatsen. Tingsrätten ansåg att de två åtalade cheferna, som hade arbetsmiljöansvaret, kände till risken för att socialsekreteraren skulle ta sitt liv och att de hade kunnat göra mycket mer för att förbättra situationen för socialsekreteraren och förhindra självmordet.
I tingsrättens beslut står det bland annat att cheferna har ”dels genom oaktsamhet, samt dels genom grov vårdslöshet” orsakat socialsekreterarens sjukdom och död, då de har ”åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen har ålegat dem till förebyggande av ohälsa.” Cheferna tog inte initiativ till åtgärder som hade kunnat förhindra socialsekreterarens sjukdom och dödsfall, genom till exempel en omplaceringsutredning. Och trots att de saknade vetskap för om det fanns grund för att avskeda mannen vidtog de åtgärder för att göra detta, trots att de visste om de varningar för självmordsrisker som fanns. Enligt tingsrätten brast cheferna i sitt arbetsmiljöansvar. Cheferna dömdes för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död till villkorlig dom och böter.
Det är arbetsgivarens ansvar att se till att det inte förekommer kränkningar på arbetsplatsen, men Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet. I flera medier har åklagaren i det aktuella fallet riktat kritik mot myndigheten för att hon tycker att den ska gå in och ställa krav på arbetsgivarna, även när det gäller att låta det psykosociala arbetsmiljöarbetet ingå i den löpande verksamheten.
Arbetsmiljöverkets chefsjurist Anna Middelman säger dock till Ingenjören att hon tycker att domen visar att både arbetsmiljölagen och myndighetens föreskrifter håller.
– I just det här specifika målet har åklagarna synpunkter på att vi på Arbetsmiljöverket inte har gjort tillräckligt. Det var först efter att åtalsanmälan hade gjorts, efter att personen i fråga hade tagit sitt liv, som åklagaren och polisen vände sig till oss och ville att vi skulle utreda ärendet, säger hon.
Arbetsmiljöverkets uppgift är att titta systematiskt på psykosociala frågor, säger Anna Middelman. Skyddsombud kan göra en anmälan till Arbetsmiljöverket om de ser problem på sina arbetsplatser. Om det blir många anmälningar om en arbetsplats är det en signal och då kan myndigheten åka ut till arbetsplatsen.
– Vi försöker ha ett system, men vi kan inte vara överallt. I det här fallet fanns det ett tidigare ärende som rörde arbetsbelastningen på arbetsplatsen.
– Den roll som Arbetsmiljöverket har tagit och har är för det systematiska arbetsmiljöarbetet, att kunna ställa krav, till exempel på att det ska erbjudas företagshälsovård. Vi går inte in och värderar enskilda. Det är upp till arbetsgivaren och arbetsgivarparterna, facket och skyddsombud att ta tag i de frågorna. Det är absolut inte något som ligger på vårt bord att agera polis.
Magnus Skagerfält tycker att myndigheten kan göra mer för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatserna i landet, både för att förhindra kränkningar och för att förhindra mobbning.
– Inom allt arbetsmiljöarbete är Arbetsmiljöverket tillsynsmyndighet. I det arbetet finns inget hinder för att gå in i enskilda ärenden. Och ytterst att göra en åtalsanmälan, säger Magnus Skagerfält.
De dömda cheferna har till den 12 mars på sig att bestämma om de vill överklaga domen.
Ania Obminska
