Fler studenter än tidigare säger sig ha en okej ekonomi, enligt en undersökning av CSN. Men fortfarande extrajobbar studenter för att få sin ekonomi att gå ihop. Det försämrar deras studieresultat och tar okvalificerade jobb från arbetsmarknaden, säger Saco studentråd.
Fler studenter än tidigare säger sig ha en okej ekonomi, enligt en undersökning av CSN. Men fortfarande extrajobbar studenter för att få sin ekonomi att gå ihop. Det försämrar deras studieresultat och tar okvalificerade jobb från arbetsmarknaden, säger Saco studentråd.
Johannes Danielsson, ordförande Saco studentråd. Foto: Kalle Assbring
Trots att fler studenter säger sig vara nöjda med sin ekonomi, är det fortfarande alldeles för många som känner sig tvungna att jobba extra för att klara sin försörjning. Det säger Johannes Danielsson, ordförande för Saco studentråd. Han kommenterar en undersökning från CSN, Centrala Studiestödsnämnden, som säger att allt fler studenter tycker att de har en bra ekonomi.
– Vissa studenter kan få bra arbetserfarenhet om de hittar extrajobb som ligger i linje med deras studier, men vi befarar att många arbetar på extra för att de behöver försörjning, för att studiemedlen inte räcker, säger Johannes Danielsson. Och även om sjuttio procent av studenterna säger sig ha en bra ekonomi, så ingår studenterna med extrajobb i den siffran, och då återstår ändå 30 procent, flera tiotusentals studenter, som inte tycker att deras ekonomi fungerar.
CSN:s undersökning visar att fyra av tio studenter extraarbetar. Hälften av dem arbetar inom ett område som inte alls har med deras studier att göra. En fjärdedel av de extraarbetande studenterna tycker också att det försämrar deras studier.
– Den typ av extraarbete som är ett måste för studenterna gör att de får mindre tid för sina studier, men tar också jobb från andra ungdomar. Det blir i storleksordningen tiotusentals jobb som försvinner, säger Johannes Danielsson.
Enligt CSN:s undersökning anser fler studerande att deras ekonomi är bra. Det kan ses som en konsekvens av att studiebidraget höjdes åren 2006, 2010 och 2011.
– Med högre studiemedel så minskar extraarbetet, säger Johannes Danielsson. Det är positivt. Men många jobbar vidare och det är ett slöseri samhällsekonomiskt. Med tanke på hur mycket samhället investerar i utbildning, runt 60 miljarder kronor per år, är det konstigt att man accepterar att studenter ska behöva arbeta så mycket vid sidan av.
CSN:s undersökning visar också att 60 procent av de studenter som får både studielån och studiemedel inte får ihop sin ekonomi. Johannes Danielsson nämner tre åtgärder för att förbättra studenternas situation.
1. Stärk studentekonomin med bidrag och lån, så att studenterna klarar sig på studiemedlen.
2. Se till att höja den lärarledda tiden på utbildningarna.
3. Stärk banden mellan studenterna och arbetsmarknaden, så att det finns kvalificerade extrajobb som är till nytta för studenternas utbildning.
Fribeloppet har ju också höjts de senaste åren, vad har det för betydelse?
– Det har inte visat sig ha effekt på hur mycket studenter extraarbetar. De kommer inte upp i de beloppen ändå. Men de höga beloppen gör det lättare att gå från jobb till studier. På det sättet är det bra.
Sture Henckel
