Det är genom att vara ”smarta” som regioner kan bli konkurrenskraftigare och växa. Vad innebär då det? Jo, att utgå från sina egna styrkor, men också att satsa på både offentlig och privat forskning, menar Sveriges Ingenjörer.
I dag finns en obalans vad gäller forskningen i landet, visar Sveriges Ingenjörers rapport ”Forskning som utvecklingskraft i Sveriges regioner”. I till exempel Västerbotten och Uppsala satsas det mycket på universiteten medan den privata forskningen står för en liten andel. I Södermanland, Västmanland, Dalarna, Jönköping, Blekinge och Gävleborg är det i stället den statligt finansierade forskningen som inte riktigt når fram.
Sveriges Ingenjörer tror att satsningar på både offentlig och privat forskning i regionerna, och ett fokus på ”smart” specialisering där regionerna utgår från sina egna styrkor och tillgångar, är viktigt för både det lokala näringslivet och lärosätena, men också mer övergripande.
Med ”smart” specialisering kan produktionen öka i regionerna, vilket kan bidra till fler jobb och en ökad attraktionskraft, säger Laila Abdallah, utredare på Sveriges Ingenjörer och medförfattare till rapporten.
– Smart specialisering kan bidra till att öka produktionen på regional nivå och effekten blir en stärkt konkurrenskraft, även på nationell nivå och på EU-nivå. Vi säger inte att forskning är enda faktorn för att åstadkomma tillväxt och konkurrenskraft. Men det är en betydelsefull faktor, att skapa produkter som kommersialiseras får i gång motorn och ökar regionernas konkurrenskraft, säger Laila Abdallah.
Sveriges Ingenjörer tycker att regeringen ska driva en politik som stödjer en utveckling mot smarta regioner, där offentlig och privat forskning stärker varandra. Förbundet tycker också att regionerna själva måste se till att ha en ”smart” specialisering, där man utgår från sina egna styrkor och utgår från sina tillgängliga resurser.
Ania Obminska
