Är digitala kroppar och andra avancerade datormodeller forskningens naturliga nästa steg?
Forskningen kan bli mer kostnadseffektiv, mer träffsäker och samtidigt bidra till att minska antalet djurförsök om vi tillämpar ny teknik. Det framhöll Rodrigo Garay, generalsekreterare på stiftelsen Forska utan djurförsök, som anordnade en av måndagens punkter under Stockholmsmässans Digital health days. Seminariet skulle handla om tekniker och metoder som redan finns och som utvecklas, avancerade datormodeller, som skulle kunna användas i stället för djurmodeller. Men alla talare var inte överens om att det skulle kunna gå att ersätta djurförsök helt.
KTH-forskaren Johan Hoffman, professor i numerisk analys, har matematik och datorer till sin hjälp för att bygga digitala modeller av människokroppen. Detta ska till exempel kunna användas för att testa kirurgiska ingrepp innan de görs på patienter, eller undersöka olika sjukdomsförlopp, för att hjälpa sjukvården i sina vårdbeslut. Med sådana modeller kan man göra simuleringar och se prognosen av olika behandlingar, berättade Johan Hoffman.
– Vi tror att de här kommer att vara väldigt viktigt i framtiden, sade Johan Hoffman, som också berättade att forskarna hoppas att en första modell som används i klinisk miljö, en metod för bättre riskbedömning av blodproppar i hjärtat, inom tre år.
Vid Uppsala universitet tittar Christel Bergström, docent i galenisk farmaci, tillsammans med sin forskargrupp på hur läkemedel rör sig i kroppen med hjälp av cellbaserade modeller och datorbaserade verktyg. I framtiden vill de komma fram ”den digitala kroppen”, berättade hon. Men Mattias Öberg, som är riskbedömningsspecialist på Swetox, ett center för tvärvetenskaplig forskning och utbildning inom toxikologi, tror inte att vi kommer att kunna använda oss av enbart digitala modeller. Däremot trodde han att vi behöver använda oss mer av nya metoder.
Sett till möjligheten att bidra till den forskning som rör vår hälsa har mycket hänt inom spelindustrin de senaste åren. Anton Albin från Dataspelsbranschen, berättade om spel som är tillgängliga för allmänheten och som kan bidra till att bota cancer eller som hjälper forskare att tolka data. Men han talade också om spel som kan bidra till spelarnas eget välmående, de som ger oss hjärngympa. Spelindustrin har mycket att bidra med till forskning, tyckte Anton Albin, som därför uppmanade forskare inom akademin att sammanstråla med forskare inom spelindustrin.
Ania Obminska
