Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivArbetsmiljö mer än ett sidospår

Arbetsmiljö mer än ett sidospår

Leviprisnominerade Anna Williamsson vill att arbetsmiljö blir en naturlig fråga för ingenjörer och inte bara ett sidospår under utbildningen.

Den allra viktigaste uppgiften under den fyra veckor långa kursen i Miljö- och arbetsvetenskap på KTH är, enligt Anna Williamsson, att väcka intresse för arbetsmiljöfrågor. Kursen hålls på grundnivå och är obligatorisk, vilket innebär att alla kanske inte genast har ett stort intresse för den. Därför försöker Anna Williamsson konkretisera och aktualisera ämnet. Hon vill få studenterna att se kopplingen mellan arbetsmiljöfrågor och deras eget arbete som blivande ingenjörer, men också få dem att se hur arbetsmiljö kommer att påverka dem som arbetstagare.

Anna Williamsson
Anna Williamsson. Foto: Staffan Larsson.

– De kan till exempel få titta på hur deras arbetsmiljö ser ut hemma när de studerar, eller i skolan och diskutera vilka möjligheter som finns i deras studiemiljö. Vi tittar på vilka faktorer som spelar in för att de ska ha en hälsosam studiemiljö.

Ingenjörsstudenter kan uppleva det som abstrakt och långt ifrån deras kärnämne när arbetsmiljöfrågor tas upp på en teknisk utbildning, säger Anna Williamsson. Men då är det också viktigt att man får in ett tänk hos studenterna, att det här inte handlar om något separat ämne ute i periferin utan att det är en fråga som färgar dem och som kommer att påverka dem som ingenjörer. De är en delkomponent i ett system där människa, teknik och organisation samspelar.

– Genom att få in tänket tidigt skapar vi större chanser att arbetsmiljöaspekter tas med som en naturlig del senare under utbildningen. Jag försöker få mitt ämne att genomsyra utbildningen.

Varför är det så viktigt?

– För att arbetsmiljö inte ska bli ett sidospår utan något naturligt från början. Arbetsmiljö och ergonomi ska inte vara något separat från andra moment under utbildningen. Det är viktigt för att överhuvudtaget kunna skapa säkra jobb och säkra arbetsplatser i framtiden, och för att studenterna ska ha ett mer holistiskt och hållbart tankesätt.

Studenterna får jobba med verkliga fall. Ingenjörsstudenter som läser medicinsk teknik får till exempel arbeta utifrån en rapport från Haverikommissionen, som handlar om ett dödsfall i sjukvården. Studenterna får utgå från rapporten och reflektera över hur arbetsmiljön och samspelet (människa, teknik och organisation) i sjukvårdsorganisationen ser ut.

För att få arbetsmiljöfrågorna att genomsyra ingenjörsutbildningarna ligger dock mycket av ansvaret på möjligheten och viljan hos lärarna att samverka, anser Anna Williamsson. Lärare med ansvar för olika kurser samarbetar, så att studenter när de till exempel ska utveckla produkter använder sina kunskaper i kognition och belastningsergonomi. Undervisningen förankras i forskning och lärarna försöker vara ständigt uppdaterade och inlästa på vad som händer inom de inriktningar som studenterna läser för att kunna ge exempel som har med deras ämnesområden att göra.

– Kan man lyckas få arbetsmiljö att bli en röd tråd genom hela utbildningen och göra det till en naturlig del i exempelvis examensarbeten blir inte frågan något abstrakt. Jag tror att det skapar ett mervärde, även för KTH, att få studenter som i slutändan faktiskt har en bredare kompetens.

Läs fler intervjuer med årets Leviprisnominerade:

Nya prylar löser inte brist på rörelse

Bättre ergonomi med svenskt program

Fem minuter för bättre arbetsmiljö

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.