Leviprisnominerade Anna Williamsson vill att arbetsmiljö blir en naturlig fråga för ingenjörer och inte bara ett sidospår under utbildningen.
Leviprisnominerade Anna Williamsson vill att arbetsmiljö blir en naturlig fråga för ingenjörer och inte bara ett sidospår under utbildningen.
Den allra viktigaste uppgiften under den fyra veckor långa kursen i Miljö- och arbetsvetenskap på KTH är, enligt Anna Williamsson, att väcka intresse för arbetsmiljöfrågor. Kursen hålls på grundnivå och är obligatorisk, vilket innebär att alla kanske inte genast har ett stort intresse för den. Därför försöker Anna Williamsson konkretisera och aktualisera ämnet. Hon vill få studenterna att se kopplingen mellan arbetsmiljöfrågor och deras eget arbete som blivande ingenjörer, men också få dem att se hur arbetsmiljö kommer att påverka dem som arbetstagare.
Anna Williamsson. Foto: Staffan Larsson.
– De kan till exempel få titta på hur deras arbetsmiljö ser ut hemma när de studerar, eller i skolan och diskutera vilka möjligheter som finns i deras studiemiljö. Vi tittar på vilka faktorer som spelar in för att de ska ha en hälsosam studiemiljö.
Ingenjörsstudenter kan uppleva det som abstrakt och långt ifrån deras kärnämne när arbetsmiljöfrågor tas upp på en teknisk utbildning, säger Anna Williamsson. Men då är det också viktigt att man får in ett tänk hos studenterna, att det här inte handlar om något separat ämne ute i periferin utan att det är en fråga som färgar dem och som kommer att påverka dem som ingenjörer. De är en delkomponent i ett system där människa, teknik och organisation samspelar.
– Genom att få in tänket tidigt skapar vi större chanser att arbetsmiljöaspekter tas med som en naturlig del senare under utbildningen. Jag försöker få mitt ämne att genomsyra utbildningen.
Varför är det så viktigt?
– För att arbetsmiljö inte ska bli ett sidospår utan något naturligt från början. Arbetsmiljö och ergonomi ska inte vara något separat från andra moment under utbildningen. Det är viktigt för att överhuvudtaget kunna skapa säkra jobb och säkra arbetsplatser i framtiden, och för att studenterna ska ha ett mer holistiskt och hållbart tankesätt.
Studenterna får jobba med verkliga fall. Ingenjörsstudenter som läser medicinsk teknik får till exempel arbeta utifrån en rapport från Haverikommissionen, som handlar om ett dödsfall i sjukvården. Studenterna får utgå från rapporten och reflektera över hur arbetsmiljön och samspelet (människa, teknik och organisation) i sjukvårdsorganisationen ser ut.
För att få arbetsmiljöfrågorna att genomsyra ingenjörsutbildningarna ligger dock mycket av ansvaret på möjligheten och viljan hos lärarna att samverka, anser Anna Williamsson. Lärare med ansvar för olika kurser samarbetar, så att studenter när de till exempel ska utveckla produkter använder sina kunskaper i kognition och belastningsergonomi. Undervisningen förankras i forskning och lärarna försöker vara ständigt uppdaterade och inlästa på vad som händer inom de inriktningar som studenterna läser för att kunna ge exempel som har med deras ämnesområden att göra.
– Kan man lyckas få arbetsmiljö att bli en röd tråd genom hela utbildningen och göra det till en naturlig del i exempelvis examensarbeten blir inte frågan något abstrakt. Jag tror att det skapar ett mervärde, även för KTH, att få studenter som i slutändan faktiskt har en bredare kompetens.
Läs fler intervjuer med årets Leviprisnominerade:
Nya prylar löser inte brist på rörelse
Bättre ergonomi med svenskt program
Fem minuter för bättre arbetsmiljö
Ania Obminska
