På Volvo Personvagnar försöker akademikerklubben få företaget att anta en nollvision mot utbrändhet. Arbetstidsfrågan och hur vi hanterar gränsen mellan jobb och fritid skapade debatt på fullmäktige.
– På Volkswagen stänger de av mejlservrarna en halvtimme efter arbetstidens slut och sätter på dem igen en stund innan folk börjar jobba på morgonen, berättade Mikael Goldberg från Ericsson. Jag tycker att det låter förfärligt. Jag tycker om att läsa mina mejl på pendeltåget till jobbet och så slipper jag bli så arg och stressad när min dator inte startar sedan.
Men han fortsatte:
– Arbetstidsfrågan är väldigt svår, för hur mäter vi arbetstid? När arbetar vi? När vi sover och vaknar och har löst ett problem i sömnen, när vi svarar på ett samtal efter arbetstid? Jag har absolut inget svar på hur man gör utan vi måste undersöka hur man hanterar det här och skapar balans och Sveriges Ingenjörer bör ligga långt fram i det arbetet.
– Det är ju lätt att tro att hela världen är som vi och får mobiltelefon med abonnemang av jobbet och kollar mejlen när som helst men så är det faktiskt inte.
Många av Sveriges Ingenjörers medlemmar är övertidsavlösta, vilket innebär att de mot extra semester och ersättning avstår från att få betalt timme per timme de arbetar extra. Enbart Sveriges Ingenjörers medlemmars övertid skulle räcka till 5000 heltidstjänster och tog man den totala uppmätta övertiden på svensk arbetsmarknad blir det till 150 000 jobb.
Tidigare i år dömdes svensk ABB till skadestånd för att företaget hade tagit ut för mycket övertid av Sveriges Ingenjörers medlemmar. I en kommentar i protokollet från Övertidsnämnden argumenterade företaget att cheferna hade svårt att se att folk jobbade så mycket övertid eftersom ” det inte framgick förrän i slutet av månaden” vid tidredovisningen.
– Det betyder alltså att cheferna inte vet vad medarbetarna gör. Det kommer vi att ta upp nästa gång det blir neddragningar, sade Bertil Nordqvist. Och han tillade att han själv hade avstått från att ha mejl i mobilen för att inte känna pressen att alltid vara tillgänglig.
Det han pekar på är en aspekt av det gränslösa arbetslivet. I tider av ökande sjuktal, där de psykiatriska diagnoserna på grund av stress står för en stor del är frågan om vem som håller reda på när och var vi arbetar intressant. För om medarbetarna sitter hemma med sin laptop och jobbar sent in på nätterna finns det ingen som ser det och kanske märker när det börjar bli för mycket. Vid inspektioner tidigare i höst upptäckte Arbetsmiljöverket att sex av tio arbetsplatser som undersöktes saknade förebyggande arbete och rutiner för att förebygga stress.
Magnus Sundemo, ordförande för akademikerna på Volvo PV tyckte att det kanske var dags för Sveriges Ingenjörer att börja titta på arbetstiden igen.
– Vad gör vi som fackförening för att våra medlemmar inte ska bränna ut sig? Hos oss jobbar väldigt många väldigt mycket och det har vi arbetat med under hösten. Vi vill att företaget ska anta en nollvision för det är en lång väg tillbaka för den som har gått in i väggen.
– Jag vill också lyfta hela arbetstidsfrågan. En gång kämpade facket hårt för 40 timmars arbetsvecka. Den tid man inte arbetade skulle man utveckla sig kulturellt. När är det dags att gå vidare? För vi har många som jobbar alldeles för mycket och ett antal som jobbar alldeles för litet. Hur ska vi uppnå balans? Min poäng är att det är dags att titta på den frågan och se om vi kanske inte ska ha 30 timmar som normal veckoarbetstid, eller 20.
Även på fullmäktiges avslutande dag var arbetstiden uppe till diskussion där ledamöter yrkade att förbundet skulle utreda möjligheterna att reglera arbetstiden mer utifrån livssituation.
Jenny Grensman
Som före detta utbränd har jag slagits för att min arbetsplats ska införa nolltolerans mot utbrändhet, men utan framgång. Jag jobbar i en stor kommun i södra Sverige och vi har många utbrända på mitt jobb, mest mellanchefer, arbetsledare och nyckelpersoner.
Jobbar i en ingenjörsintensiv firma och de allra flesta (utom chefer) har övertidsbetalt och redovisar timmarna vi jobbar, tycker det är en självklarhet men tydligen är det inte så överallt. Var på en intervju på ett annat företag där filosofin var att man skulle jobba 150-200 timmar övertid per år för 2-3000 extra per månad, på mitt nuvarande jobb skull 200 timmars övertid ge 100 000 extra.
Jag håller med Magnus Sundemo om att det vore bra att lyfta hela arbetstidsfrågan för att jämna ut den obalans i arbetstid som idag finns på arbetsmarknaden. Mer tid till de som arbetar mycket idag för personlig utveckling genom sina fritidsintressen, samtidigt som det skulle ge fler chanser till personlig utveckling genom ett arbete för de som idag går arbetslösa. En balans mellan arbete och fritid tror jag att alla efterfrågar.
Äntligen!
Detta har jag sagt länge. Efter att ha prövat att vara föräldraledig och arbeta 6-timmarsdag kunde jag konstatera när jag gick tillbaka till heltid att jag fick betalt för det jag gjorde. Totalt utfört arbete var på samma nivå. Fram för 6-timmars arbetsdag direkt eller i steg. På så vis kanske vi orkar arbete högre upp i åldrarna också.
Kan inte än annat instämma med Toni nedan. Det känns som att 40-timmarsveckan är en sak som snart borde vara passé med tanke på bl.a. effektiviseringar och den otydliga gränsen mellan arbete och fritid.
Ur en effektivitetssynpunkt är det mer vettigt att ha kortare arbetsdagar, då du är mer effektiv och produktiv under tiden du väl jobbar. Toyotas anläggning där man haft sex-timmarsdagar i mer än tio år nu har gått upp i vinst och produktivitet trots bibehållen lön för de anställda.
Utöver detta kan det tilläggas att det finns ett mycket stort utrymme för effektiviseringar i i stort sett alla organsiationer, det handlar om att jobba bättre och smartare, inte mer.