Mycket tyder på att tågresandet i Sverige har nått toppen. Utan en rejäl utbyggnad riskerar järnvägen att tappa marknadsandelar. Sweco och Tågoperatörerna har tillsammans med andra aktörer tagit fram en vision för järnvägen 2050. Ambitionen är betydligt högre än politikernas.
Under våren tog den förra regeringen ett beslut om en nationell plan för transportsystemet 2014-2025 och talade om en historisk satsning på infrastruktur. Men alla var inte imponerade.
– Ambitionen i den nationella planen är för låg. Den satsning som planeras räcker inte för att utveckla järnvägen, säger Martin Sandberg, utvecklingsstrategi för trafik och infrastruktur på Sweco, som tillsammans med Tågoperatörerna och andra aktörer i branschen, bland andra Alstom och Bombardier, tagit fram rapporten Järnväg 2050 – en vision om järnvägens framtida roll i samhället.
Redan vid Almedalen i somras presenterades huvuddragen i visionen och reaktionerna har varit positiva.
– Många inser att de saknas en vision för järnvägen och att investeringarna måste bli större än vad regeringen har tagit beslut om. År 2050 ska Sverige vara klimatneutralt och det kräver stora och genomtänkta insatser av alla aktörer och tågtrafiken i synnerhet. Vår bedömning är att järnvägsresandet fram till 2050, med en rejäl investering, mycket väl kan öka med 200 procent, säger Martin Sandberg.
Klimatfrågan är ett skäl att satsa mer på järnvägen, arbetsmarknaden är en annan.
– Genom att bygga ut järnvägen ökar företagens möjligheter att anställa personer med rätt kompetens samtidigt som möjligheterna till jobb blir större för människor när det går snabbare och lättare att pendla till jobben, säger Martin Sandberg.
Sedan början av 90-talet har persontrafiken på järnvägen i Sverige i stort sett fördubblats. Under 2010-2011 stagnerade utvecklingen på grund av stora kvalitetsproblem. Eftersatt underhåll och två besvärliga vintrar orsakade förseningar och inställda tåg. Under 2012-2013 har persontrafiken börjat långsamt börjat återhämta sig. Godstrafiken på järnväg har legat relativt stabilt runt 20-25 procent under de senaste decennierna.
Martin Sandberg menar att miljöargumenten som tidigare gynnade järnvägen inte väger lika tungt i dag.
– Under 90- och 00-talet hade de flesta företag en miljöpolicy som gynnade tågresandet på bekostnad av flyget. I dag använder allt fler företaget begreppet hållbarhet där man också väger in ekonomiska aspekter. Transporternas kvalitet blir då allt viktigare. Med den utveckling vi ser riskerar därför tåget att tappa i konkurrenskraft, säger han.
De stora investeringar i järnvägen som föreslås i visionen Järnväg 2050 handlar både om höghastighetståg, tätare turer, fler spår på de mest trafikerade sträckorna och nya sträckningar, dessutom förbättringar för godstågen.
Några konkreta resultat av visionens stora satsningar är: halvering av restiden mellan Stockholm och Oslo till tre timmar, en restid på fyra timmar istället för dagens 6,5 timmar mellan Stockholm och Umeå. Restiden mellan Stockholm och Göteborg skulle minska från drygt tre timmar till 2 timmar och mellan Stockholm och Malmö från dagens knappa 4,5 timmar till 2 timmar.
Kostnaderna för den stora satsning som föreslås i Järnväg 2050 är 400 miljoner kronor. Det är betydligt mer än i den nationella plan för infrastruktur som regeringen har beslutat om. Den nationella planen sträcker sig till 2025, och där har 7 miljarder kronor om året avsatts för investeringar i järnvägen (utöver kostnader för underhåll). Räknat i fasta kostnader och med en rak fördelning över tiden från 2018 till 2050 vill aktörerna bakom visionen Järnväg 2050 investera ytterligare 12,5 miljarder kronor på år fram till 2050.
tåget kan locka fler
För långväga resande (över tio mil) har tåget en marknadsandel på 15 procent, flyget 8 procent, bussen 6 procent och bilen 70 procent (räknat i personkilometer).
Visionen Järnväg 2050 beräknar att tågets marknadsandel för långväga resande kan öka från dagen 15 procent till 22 procent 2050.
Investeringar i järnväg kräver lång framförhållning och det saknar många i branschen i dag.
– Med så korta varsel som det är i dag hinner Trafikverket inte alltid få ut pengarna i verksamheten. Politikerna budgeterar för en eller ett par år men det tar ofta längre tid att få igång projekt. Det är ett av skälen till att järnvägsentreprenören Infranord tvingades att varsla 150 personer i december. Järnvägsprojektet kräver långsiktig planering och därför behöver Sverige en tydligare plan för järnvägen i framtiden, säger Martin Sandberg på Sweco.
Karin Virgin
