”EU har ett enormt genomslag”

Under Miljödagen diskuterade representanter från Linnéuniversitetet, Ikea, LO-TCO Biståndsnämnd och Swerea kemikalier. Bild: Ingenjören

Hur ska vi minska de farliga kemikalierna i vår omgivning och hur ska vi återanvända sådant vi tidigare valt att kasta? Under Miljödagen samlades experter från olika branscher för att diskutera detta.

Under en paneldiskussion på Miljödagen betonade Peter Adler, Ikea, EU:s roll i arbetet mot farliga kemikalier. Bild: Ingenjören

Hur ska vi minska de farliga kemikalierna i vår omgivning och hur ska vi återanvända sådant vi tidigare valt att kasta? Under Miljödagen samlades experter från olika branscher för att diskutera detta.

Miljödagens första paneldiskussion handlade om cirkulär ekonomi, något moderatorn Belinda Hallberg från Supermiljöbloggen, sammanfattade som att det handlar om att ”avveckla avfall som koncept”. Så mycket som möjligt av det vi i dag kallar avfall ska kunna cirkulera tillbaka in i produktionskretsloppet, det ska kunna återanvändas eller vara helt nedbrytbart.

För att få till ett sådant kretslopp, och en grön omställning, behöver vi göra stora förändringar. Det handlar inte bara om att skjuta till mer pengar. Tar man till exempel plast handlar det både om att förbättra egenskaperna i materialet, men också titta på hur man kan göra plasten fossilfri, sade Åke Iverfeldt, vd på Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.

– Det viktigaste är att ge sig på designfasen, om man ska få till det här med cirkulär ekonomi, sade Åke Iverfeldt, vd på Mistra.

Pappersindustrin har kommit betydligt längre än både klädindustrin och elektronikbranschen vad gäller återvinning och återanvändning. Medan klädindustrin lyckas återanvända drygt 1 procent av fibern, lyckas pappersindustrin återanvända 60 procent. I klädbranschen finns mycket att göra, men det händer också en del.

I dag har drygt 3 500 av H&M:s butiker, på alla marknader, klädinsamling. Ett sätt att ta vara på kläder som annars hade slängts, berättade Henrik Lampa, hållbarhetschef. De kläder som kan återanvändas går in i ”second hand-kanaler”. Men det mesta kan inte användas som kläder, utan blir i stället trasor eller isolering.

– 100 procent av alla plagg kommer en dag att vara oanvändbara som plagg. Där vill vi gå in, sade Henrik Lampa, som dock såg tekniska begränsningar i dag.

Genom att titta närmare på hur elektroniska produkter tillverkas går det att underlätta återvinningen inom elektronikbranschen. Det tyckte Erik Sundin, professor i hållbar funktion vid Linköpings universitet. Han uppmärksammade det arbete som görs i Japan, där tillverkare har ett större ansvar att återvinna sina egna produkter.

– Det innebär att de som har konstruerat de här produkterna själva kan gå ut och demontera dem på återvinningen. Då förstår de vad de har gjort för fel i produktionen, de får feedbacken snabbare.

Britt Sahleström, vd branschorganisationen Återvinningsindustrierna, tyckte att det alltid borde vara lättare att göra rätt än att göra fel. Alldeles för mycket förbränns, eller hamnar på deponier i dag. Erik Sundin höll med om att det finns ett behov av att göra återvinningen smartare för allmänheten. Till exempel skulle man kunna samlokalisera återvinningscentraler, så att de låg nära stormarknader, föreslog han.

Attityder är en del i ett omställningsarbete och där ska visst Zlatan-effekten inte underskattas. Henrik Lampa berättade att H&M gjorde en undersökning där barnen svarade att ”om Zlatan gör det, skulle jag göra det”.

– När något blir coolt och legitimt kan konsumenttrender gå undan, sade Henrik Lampa.

Dagens andra paneldiskussion fokuserade på kemikalier. Visst finns det en befogad oro för farliga kemikalier, men alla kemikalier är ju inte farliga, betonade Stefan Posner, kemikalieexpert på den svenska forskningskoncernen Swerea.

– Allt innehåller kemikalier. Vi som sitter här är stora molekyler, sade han.

För att förstå det, måste kunskap och information serveras så att alla begriper, tyckte Stefan Posner.

Kunskapsbrist, och kommunikationsbrist, har också visat sig vara ett problem när det handlar om att vet vilka krav man kan och ska ställa i produktionsledet. Stefan Posner har bland annat arbetat med att utveckla kemikalieverktyg för icke-kemister, så att de riktigt farliga ämnena aldrig ska komma in i produktionen.

Hur krav utvecklas är beroende av lagar, menade Peter Adler, chemicals leader på Ikea. Ska man då få till en grön omställning behövs sammanhållna lagar och konsekventa dokumentationssätt, tyckte han. EU:s betydelse för kemikaliearbetet internationellt är svår att överskatta, menade Peter Adler. Reach, förordningen som trädde i kraft 2007 med syfte att skapa ett säkrare användande av kemikalier, hade inte funnits om inte EU fanns. Och runt om i världen finns pågår andra skärpningar av lagar och regler.

– EU har blivit en global standard. EU har ett enormt genomslag, vill jag säga.

Kristina Henschen, chef på LO-TCO Biståndsnämnd, tyckte att Sverige har en skyldighet att driva på arbetet med en grön omställning, och att facken bör ta ytterligare steg för att visa att man tar ansvar. På en död planet finns inga jobb, sade hon och upprepade en paroll som nämnden sedan tidigare använt. Hon betonade också vikten av samarbete, och av att få med arbetstagarna i samarbetsavtal, för att skapa mer hållbara jobb och en mer hållbar planet.

Ania Obminska