Det är tid att ta ett steg tillbaka och formulera vad vi vill med den högre utbildningen. Det var budskapet när Sveriges Ingenjörer uppvaktade Utbildningsdepartementet och Universitetskanslern.
Utrustade med ett urval av förbundets rapporter som rör forskning och utbildning och med en sorts lägesbeskrivning och önskelista för vad förbundet önskar av den nya regeringen träffade bland Peter Larsson, samhällspolitisk direktör, och handläggarna Olle Dahlberg och Laila Abdallah, både statssekreterare Anders Lönn, universitetskanslern Harriet Wahlberg och hennes företrädare Lars Haikola, som utreder dimensioneringen av högre utbildning.
– Vi har under lång tid sysslat med uppbyggnaden av utbildningen och det är dags att stanna upp och fundera över vilken riktning vi nu ska gå, säger Peter Larsson. Det behövs ett helhetsgrepp om kunskapssektorn.
I det underlag som förbundet överlämnade till utbildningsdepartementet är det ett fragmenterat utbildningsväsen som målas upp. Många studenter påbörjar olika utbildningar men alltför få har de förkunskaper som gör att de kommer ut med en examen. Grundskola ger otillräckliga förkunskaper åt många elever samtidigt som högskolan har tre olika uppdrag som ska vara likställda men i realiteten drar åt olika håll.
– Samverkan, forskning och utbildning är alla tre oerhört viktiga för kvaliteten i högskolan men vi behöver en gemensam politik där samspelet mellan dem tas in, säger Peter Larsson.
Andra aspekter som förbundet önskar att regeringen ska fundera över är forskarnas villkor där jakten på finansiering tar mycket stor del av arbetstiden liksom det faktum att snedrekryteringen till högskolan fortfarande inte har brutits.
– Vi talar om att det tar 25 år att leverera en ingenjör, säger Peter Larsson. Det kräver att vi har ett system som fungerar från förskolan och upp och det har vi inte i dag. Det är ett långsiktigt arbete vi har framför oss om Sverige även i framtiden ska vara en kunskapsnation.
Jenny Grensman
