Inkomstskillnaderna har ökat i många västländer sedan 80-talet. De rika har blivit rikare och de fattiga fattigare. Nu har två forskare för första gången pekat på sambandet mellan växande inkomstklyftor och svagare fackligt inflytande.
Inte helt överraskande har forskning tidigare visat att svaga fackförbund och låga minimilöner påverkar inkomsterna för låg- och medelinkomsttagare. För första gången har nu två forskare, Florence Jaumotte och Carolina Osorio Buitron, kunnat visa att fackförbundens inflytande på arbetsmarknaden även påverkar den grupp i samhället som har de allra högsta lönerna.
LÄS mer
Läs artikeln Power from the people om forskarnas rön.
Forskarna hävdar att de har funnit starka bevis för att en låg facklig anslutningsgrad och därmed svagt fackligt inflytande på arbetsmarknaden i västvärlden har lett till högre löner för de tio procent av befolkningen som tjänar mest. Hälften av löneökningarna sedan 1980-talet för de bäst betalda grupperna i de västvärlden kan förklaras av svagare inflytande från fackförbunden.
Forskarna presenterar flera möjliga förklaringar. När fackförbunden misslyckas med att höja lönerna för låg- och medelinkomsttagare hamnar en större andel av löneökningarna hos den redan bäst betalda gruppen. Svaga fack på arbetsplatser leder också till sämre inflytande när det gäller lönesättningen av företagsledningen. I ett samhälle med låg facklig anslutningsgrad har fackförbunden dessutom ett begränsat politiskt inflytande och kan därmed inte heller påverka den fördelningspolitik som regleras på politisk nivå.
Forskarna har tagit fram ett recept för minskade inkomstklyftor. Det går ut på att regeringar genomför reformer som underlättar kollektivavtal och som ger både aktieägare och anställda mer inflytande över företagsledningarnas löner.
Forskarnas resultat presenteras i en kommande rapport från Internationella Valutafonden IMF.
Karin Virgin
