Kunskaper överskattades med nätsök

Wikimedia Commons/Rock1997

Wikimedia Commons/Rock1997

Att enkelt kunna söka information på internet fick enligt en studie vid Yale University deltagarna att tro att de visste mer än de faktiskt gjorde.Att enkelt kunna söka information på internet fick enligt en studie vid Yale University deltagarna att tro att de visste mer än de faktiskt gjorde.

Wikimedia Commons/Rock1997

Wikimedia Commons/Rock1997

Varje sekund behandlar sökmotorn Google över 40 000 sökningar. Vi är så vana vid att googla att det har blivit ett eget verb i ordböckerna. Därtill kommer alla andra sökmotorer och sajter på nätet som vi använder för att få svar på våra frågor.

Forskare vid Yale University har tittat närmare på vad all denna lättillgängliga information via sökmotorer på nätet har för effekt på våra hjärnor. Slutsatsen: det får oss att överskatta våra egna kunskaper.

– Människor som söker efter information tenderar att blanda ihop tillgänglig kunskap med sin egen kunskap, säger Matthew Fisher, forskare vid Yale och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

Mer om studien

Studien Searching for Explanations: How the Internet Inflates Estimates of Internal Knowledge publicerades 30 mars i Journal of Experimental Psychology. Den går att läsa via artikeln om studien på American Psychological Associations hemsida.

Forskarna vid Yale genomförde nio olika experiment på sammanlagt över    1 000 deltagare. Ett av experimenten handlade om att deltagarna skulle svara på hur ett blixtlås fungerar. De fick leta efter svaret på nätet medan en kontrollgrupp fick svaret utan att behöva söka efter det på egen hand. När de båda grupperna senare fick frågor om hur bra de förstod saker som inte var relaterade till internetsökningarna skattade de som hade sökt information på nätet sina kunskaper mycket högre än de som hade fått färdiga svar utan att söka själva. Innan experimentet genomfördes hade det inte funnits några sådana skillnader mellan grupperna, enligt studien.

Även när de som sökte svar på internet inte fick heltäckande svar på sina frågor skattade de sina kunskaper högre än kontrollgruppen.

Enligt Frank Keil, professor i psykologi och lingvistik som också har arbetat med studien, kan de kognitiva effekterna av att vara i ”sökarläge” på internet vara så starka att människor känner sig smartare även när deras internetsökningar inte ger något heltäckande svar.

Det finns uppenbara fördelar med den fritt tillgängliga information som internet erbjuder, skriver forskarna i slutet av sin studie. Men ”när tekniken gör information ännu mer lättillgänglig och åtkomlig genom sökning kommer det bara bli svårare att skatta ens inre ”ouppkopplade” kunskaper.

Ania Obminska

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
Fler artiklar