Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningMinskad trängsel i tunnelbanan

Minskad trängsel i tunnelbanan

Trängseln i tunnelbanan kan åtgärdas 2_beskuren
Trängselinformation kan lösa stockningen i tunnelbanan. Foto: Peter Larsson.

Upptagna säten, dålig luft och bufflande medpassagerare. Ett vanligt inslag för många av tunnelbanans resenärer. Men trängseln kan reduceras. Det visar en ny studie gjord vid Kungliga Tekniska högskolan.

Med hjälp av bild och ljud kan trafikanter i realtid få information om hur fullproppad nästa inkommande tunnelbanetåg är, och på så vis ha möjlighet att gå vidare längs perrongen och välja en tunnelbanevagn med färre passagerare. Tanken är att informationen ska ges i god tid innan tåget anländer. Det visar en studie som studenten Yizhou Zhang har utfört i samband med sitt examensarbete vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH.

Trängseln i tunnelbanan kan åtgärdas 1_beskuren
KTH-studenten Yizhou Zhang. Foto: Peter Larsson.

Den främsta vinsten med trängselinformationen är såklart att slippa stå som packade sillar i en fullsatt vagn, men Yizhou Zhangs arbete visar även på en rad andra positiva effekter. Bland annat minskar väntetiden för varje resenär, tunnelbanetrafiken blir mer effektiv och passagerarna känner sig mer nöjda, vilket i sin tur också kan leda till att fler väljer att åka kollektivt.

Statistik från SL visar att 20 procent av sätena på tunnelbanans röda linje är tomma under rusningstrafik mellan 16.30 och 17.30.

– Det studier jag har gjort berättar att 25 procent av resenärerna ändrar sitt beteende efter att de sett och hört information om hur trängsel ser ut i kommande tunnelbanetåg. Det går för övrigt inte att uttyda någon skillnad i beteende baserat på resenärers ålder, säger Yizhou Zhang.

Undersökningen har jämfört hur resenärer beter sig när de har fått information kring trängsel, kontra när de inte har fått den. Studien utfördes i maj i år vid Tekniska högskolans tunnelbanestation, och visade att resenärer i sista tunnelbanevagnen i färd mot T-centralen ökade med åtta procent efter att informationen om trängsel gavs. Antalet passagerare i första och mittersta vagnen minskade med fyra procent var.

Dessutom visar studien att 97 procent av resenärerna förstod informationen om trängsel i kommande tunnelbanvevagn, och 83 procent fann den användbar till mycket användbar, säger Yizhou Zhang.

Titeln för Yizhou Zhangs examensarbete är ”Real Time Crowding Information (RTCI) Provision: Impacts and Proposed Technical Solution”, och examensarbetet utfördes vid avdelningen av Transportplanering, ekonomi och teknik på KTH.

Sandra Forsvik

3 KOMMENTARER

  1. Eftersom London Tunnelbana nämns vill jag också bidra med mina erfarenheter från S:t Petersburg. De har en tunnelbana som har tvåminuterstrafik dagtid och fyraminuter kvällar. Och det är exakt 2 resp 4 minuter mellan tågen. Det finns en tidsgivare som visar tiden till nästa tåg och det stämmer varje gång. Även deras tunnelbana går till delar ovan jord men har inga problem med snö och is. Frågar man en S:t Petersburgsbo om hur ofta det är förseningar i tunnelbana så får man svaret att det var så länge sen att det kommer de inte ihåg.
    Så det går att lösa problemen.

  2. Jag bor i London och ser ett system som är fullpackat dagligen.
    Hade inte TFL satt in extra vagnar i högtrafik hade systemet kollapsat helt. Tunnelbanan här transporterar 4 miljoner passagerare varje dag eller ca,1 miljard människor årligen. Hela tåg, buss och tunnelbanetrafiken är extremt väl utbyggd och fungerar alltid. Det är få gånger man hör det skitsnacket som finns i Sverige om det ena eller andra när det gäller kollektivtrafiken som ofta beror på saknade resurser och dålig framförhållning(inte bara penga problem alltså). Det löses och man driver förenkling framåt med nyinvesteringar av nya tunnelbanetåg.

    TFL informerar inte om var det finns mycket personer i tågen, men folk vet det ganska väl. De skickar veckovisa meddelanden om var det är service, ombyggnad och förseningar. Det finns även appar som hjälper en att se och planera(se tex Citimapper på Google play och iPhone) där man kan planera bussresor, tåg, tunnelbana med gående.
    Jag själv hade trots detta tyckt att det var bra med information om var det finns folk på tågen eftersom jag då kunde tex starta tidigare på jobbet och sluta tidigare eller senare.
    Detta är en utmärkt idé som förenklar trafiken och resandet.

  3. Bästa sättet att minska trängseln är att öka turtätheten. När jag flyttade till Stockholm i början av 70-talet var turtätheten på tunnelbanan var 6:e minut – i lågtrafik. Trots att vi ständigt blir fler Stockholmare som ska åka tunnelbana har ingen kapacitetsökning gjorts. Tvärtom har det blivit färre tåg. Förr fanns t ex insatståg i högtrafik.
    Bättre information av alla slag är alltid välkommet. Men det finns problem som inte har medräknats i förslaget. Bl a att man inte kan veta hur många som går av vid respektive station. Vid vissa stationer töms nästan en vagn helt vid ena utgången. Då hjälper det inte veta att var det finns lediga platser innan tåget kommer till stationen.
    Att 20 procent av sätena skulle vara tomma i rusningstrafik måste vara ett mätfel. I varje fall innanför tullarna är alla vagnar packade som sardinburkar i rusningen. Dessutom slutar inte rusningen 17.30.

Lämna ett svar till Sten Holmberg Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Social kompetens – ett ”luddigt” uttryck och maktmedel

0
Arbetsgivare ställer ofta krav på social kompetens. Men var menas med det? Uttrycket är otydligt och det tycker Ann J Sandén, som nyligen doktorerat i ämnet, är problematiskt.

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

3
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.