Allt färre kollektivavtal är traditionella med central lönebildning. Allt fler är sifferlösa och har lokala löneavtal. Det ger ett helt nytt landskap vad gäller lönebilden inför 2016 års avtalsrörelse, sade Medlingsinstitutets Claes Stråth vid ett seminarium om den kommande avtalsrörelsen.
Totalt 475 av ungefär 685 kollektivavtal, ska upp på bordet i nästa avtalsrörelse, som sätter igång i januari. Enligt Claes Stråth, som har jobbat med lönebildning och avtalsfrågor sedan 1970-talet, och som i juni slutade som generaldirektör på Medlingsinstitutet efter nio år på posten, avviker betydande delar av arbetsmarknaden från den traditionella modellen med central lönebildning.
– Vi har ett helt nytt landskap vad gäller lönebilden inför 2016 års avtalsrörelse, sade Claes Stråth vid ett SNS-seminarium på måndagen med fokus på utmaningarna inför nästa avtalsrörelse.
Även i denna förändrade situation bör industrins avtal att fungera som ett märke, ansåg Claes Stråth.
– Det är viktigt för framtiden att man kommunicerar ut att den konkurrensutsatta marknaden ska vara lönenormerande. Ur samhällsekonomisk synpunkt uppstår det problem annars, sade han.
I våras sade Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius att förbundet strävar efter reallöneökningar och att samhället i stort inte tjänar på att hålla ner lönerna. Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ordförande av Svenskt Näringslivs nyinrättade arbetsmarknadsekonomiska råd, ser skäl att höja lönerna lite mer, relativt sett, på kort sikt, kanske 3 procent, men att höja lönerna lite mindre, kanske 1 procent, på lite längre sikt. Bakgrunden är Riksbankens nuvarande minusränta.
Lite högre löneökningar skulle kunna lyfta inflationen och göra realräntan lägre, vilket skulle gynna exportindustrin, sade Lars Calmfors.
Hans argument för att löneökningarna skulle ligga lägre på lång sikt, är för att detta skulle kunna öka sysselsättningen. De senaste tre åren har reallönerna ökat betydligt mer än vad parterna kan ha avsett, menade Lars Calmfors. Lönekostnadsandelen har också ökat i Sverige jämfört med andra länder. Lite högre löneökningar, relativt sett, på kort sikt med villkoret att löneökningarna blir lägre senare vore en bra, men inte realistisk, idé, ansåg Lars Calmfors.
Ania Obminska
