Det blev kaotiskt när Europafacket skulle ta ställning till sitt framtida program. Efter en förvirrad omröstning antog kongressen ett förslag om att arbeta för minimilöner, men bara i de länder där facken vill det.
Ett tag såg det ut som att italienskt förslag med begäran att EU ska införa en minilmiönemodell för alla skulle ha vunnit och det blev hetsiga diskussioner om hur omröstningen hade gått till och om hur mötesordföranden egentligen skötte sitt jobb. Den tyska och den österrikiska delegationen hade röstat fel och krav restes på att man skulle göra om hela röstningen. Eftersom kongressen redan drogs med en ordentlig försening var det inte populärt med ytterligare punkter. I det läget drogs dock det italienska förslaget tillbaka och då fick förslaget som tillgodoser nordiska facks nej tack till minimilöner majorietet.
Eftersom lönebildningen i de nordiska länderna traditionellt sköts av parterna är lagstadgade minimilöner inget som de nordiska fackförbunden vill ha.
LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson var dock noga med att flera gånger under debatten påpeka att de svenska facken förstår att vissa europeiska fackföreningar verkligen ser behovet av minimilöner eftersom deras arbetsmarknadsmodell ger mycket mindre inflytande till facken att hjälpa medlemmar med dåliga löner.
Jenny Grensman
