Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningIngenjörer bör kunna lite nanoteknik

Ingenjörer bör kunna lite nanoteknik

Kolnanorör. Bild: Olga Reukova/Thinkstock

Ingenjörer måste ha en viss kunskap om nanopartiklar för att kunna ringa i varningsklockorna om det behövs. Det sa Mats Bohgard, professor i arbetsmiljöteknik vid Lunds tekniska högskola, på Arbetsmiljödagen som anordnades av Sveriges Ingenjörer i fredags.

Det är svårt att förstå det som varken luktar, smakar eller syns. Men man måste ändå se till att ha en bra säkerhetsattityd. Det sade Joe Pimenoff från det finska nanoteknikföretaget Beneq som besökte Sveriges Ingenjörer på Arbetsmiljödagen i fredags. Nanomaterialen blir alltmer spridda. I dag sitter de bland annat i många komponenter i elektronik och i bilar. Samtidigt finns de i allt fler konsumentprodukter som kläder och sportutrustning.

Nano är egentligen bara ett storleksmått. De betyder miljarddel, och i praktiken brukar det beteckna material som i någon dimension är mindre än hundra nanometer. Men Joe Pimenoff tycker att stämningen kring nanotekniken har varit något av en hype och att forskningen kring dess faror har kommit lite senfärdigt.

– För femton år sedan sa man att man skulle titta på nanotekniken, för ungefär tio år sedan sa man ”javisst”. I dag finns en hel del forskning, men fortfarande har man svårt att komma överens om både vad man ska mäta, hur man ska tolka resultaten och även hur man ska agera.

Man måste tänka på alla som kommer i kontakt med nanomaterialen, både tillverkare, mellanhänder och slutanvändare.

– Dessutom måste tillverkarna börja tänka på materialens hela livscykel, även hur materialen så småningom ska kunna återvinnas, sa han.

Mats Bohgard från Lunds universitet konstaterade att även om ny teknik förstås är till för att ge förbättringar, så måste man också vara beredd på att de kan medföra risker.

Hos människan är det lungorna som är känsligast för nanopartiklar. En människa andas in ungefär hundra miljarder nanopartiklar per dag. Källor till nanopartiklar kan vara av olika farlighetsgrad. Ett vanligt levande ljus ger upphov till cirka en miljon relativt harmlösa nanopartiklar per minut, medan en dieselmotor avger cirka hundra miljarder nanopartiklar per minut. Allra mest nanopartiklar får man i sig när man lagar mat över öppen eld, såsom många fattiga människor i utvecklingsländer måste göra.

Nanotekniken är redan etablerad och användningen kommer att fortsätta att öka snabbt . Så kallade nanokompositer kan ge lätta och starka material för till exempel flygplan. I nanokompositerna kan det bland annat ingå kolnanorör. Det är stavliknande kristallina strukturer på tiotalet nanometer, bestående av kolatomer.

I dag är finns det en oro för kolnanorören, eftersom de i mycket påminner om asbestfibrer. Tester har visat att de i hög grad tar sig förbi inandningsapparatens naturliga skydd. De fastnar inte i slemhinnorna utan tar sig ända ner i alveolerna. Där har dessvärre människans försvarsceller, makrofagerna, svårt att oskadliggöra dem. De klarar inte att omsluta de avlånga och styva fibrerna.

– Det är försiktighetsprincipen som måste råda, sa Mats Bohgard. Vi måste arbeta förebyggande, och om du inte förstår effekten, så tillverka inte ämnet.

Mats Bohgard anknöt till ett annat av dagens teman, utdelningen av Levipriset som i år gick till Anna Williamsson som undervisar i hållbar utveckling och ergonomi på KTH. Mats Bohgard underströk hur viktigt det är att blivande ingenjörer blir medvetna om hälsoaspekterna av tekniken och förstår tillräckligt mycket om nanoteknologin.

– Det är viktigt är att ingenjörer som leder utvecklingen är medvetna så att varningsklockorna ringer om det kommer något som kan vara farligt.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fyra ingenjörer: ”Vi startade företag direkt efter examen”

0
Finns det fördelar med att börja sin ingenjörskarriär som företagare? Ingenjören har intervjuat fyra unga ingenjörer som tog klivet direkt från studentlivet till egen startup.

Smit inte ut bakvägen – fast du helst inte vill bli avtackad

0
Vad gör du om du inte har trivts och en avtackningsfika med kollegor och chefen mest känns som ett plågsamt skådespel? Kan man man tacka nej till att bli avtackad?

Social kompetens – ett ”luddigt” uttryck och maktmedel

0
Arbetsgivare ställer ofta krav på social kompetens. Men var menas med det? Uttrycket är otydligt och det tycker Ann J Sandén, som nyligen doktorerat i ämnet, är problematiskt.

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

3
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.