Blekinge tekniska högskola får mindre pengar till utbildning i år jämfört med förra året och KTH får mindre i basanslag än väntat till både forskning och utbildning för 2016. Peter Gudmundson, rektor för KTH, oroar sig över tilldelningen av pengar till lärosätena. (UPPDATERAD)
I ett blogginlägg nyligen skriver KTH:s rektor Peter Gudmundson om att de gamla universiteten, och därmed även KTH, får mindre i basanslag än väntat till både forskning och utbildning för 2016. Han skriver att det gör att anslagsmedlen för forskning och utbildning känns osäkra inför de kommande åren.
Vad oroas du av?
– Vi är ju beroende av statsbudgeten. Förhoppningen blir inte så stor vad gäller nysatsningar på forskning o utbildning. Regeringens fokus verkar just nu snarare ligga på lärarutbildningarna, och de är förstås viktiga, men jag vill ju värna om ingenjörsutbildningarna som är viktiga för Sveriges konkurrenskraft.
KTH får 14 miljoner kronor mindre än väntat i ökade basmedel för forskning?
– Enligt propositionen 2012 skulle basmedlen till forskningen stärkas med 300 miljoner under 2016. Av det skulle KTH enligt våra beräkningar få ungefär 20 miljoner kronor. Men vår tilldelning blev 14 miljoner lägre än vi hoppats. Fördelningen blir utifrån de sagda 300 miljoner kronorna, men de fördelas så att mer går till högskolor och nya universitet och mindre går till gamla universitet, där vi då hör till den sistnämnda kategorin.
Hur är det med det minskade basanslaget för utbildning?
– Förra regeringen gav under tre år extra pengar till universiteten för utbildning. Det var en tidsbegränsad satsning, men vi har ju programutbildningar, och det är svårt att hantera att få extra pengar bara under några år. Vi tog in extra studenter för den finansieringen, och sen försvinner de pengarna. Summan är 11,6 miljoner kronor mindre för grundutbildning under 2016 än under 2015. Det är lite märkligt eftersom det finns ett stort behov av ingenjörer.
Vad innebär den borttagna kvalitetspremien?
– Det är en besparing, något som alla departement fick krav på. Tidigare har de utbildningar som av UKÄ fått betyget ”Mycket hög kvalitet” också fått en premie. KTH fick 10 miljoner kronor i sådana premier under 2015. Men det försvinner 2016.
Jämfört med KTH:s totala budget är det väl ändå ganska små belopp som uteblir?
– Visst, så är det. I mycket grova drag får vi, i storleksordning, ungefär en miljard i basanslag till utbildning, och ungefär samma belopp i basanslag för forskning. Sedan tillkommer den externa finansieringen. Totalt har KTH en balansomslutning på cirka 4,3 miljarder kronor per år, så de här pengarna är ju inte på något sätt en katastrof. Det är väl snarare att bilden inte är helt ljus.
Vilka konsekvenser blir det av de minskade utbildningspengarna?
– Vi får ju anpassa oss. Vi prioriterar programutbildningarna till högskole- och civilingenjör. Det blir fortbildning och vidareutbildning som vi drar ner på.
Sture Henckel
mer pengar till forskning på BTH
Även Blekinge tekniska högskola får minskade anslag till utbildningen i år jämfört med förra året, men minskningen är något mindre än den som tidigare har annonserats, meddelar högskolans pressansvariga Margareta Ahlström.
I år får Blekinge tekniska högskola 242 miljoner kronor till utbildning, att jämföra med 268 miljoner kronor under 2015. Anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå ökar dock med 5 miljoner kronor, från 86 miljoner kronor 2016 till 91 miljoner kronor 2016.
Chalmers tekniska högskola får i år 842 miljoner kronor i anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, att jämföra med 829 miljoner kronor förra året, uppger högskolans forskningskommunikatör. Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå ökar från 823 miljoner kronor 2015 till 841 miljoner kronor i år.
Chalmers rektor Stefan Bengtsson delar den oro som Peter Gudmundson uttrycker i artikeln ovan. Tilldelningen av fakultetsmedel blev mindre än vad lärosätet hade budgeterat för och dessutom försvinner de kvalitetsmedel för utbildning som Chalmers har haft baserat på utfallet av UKÄ:s utvärdering.
”Över ett enstaka år blir skillnaden inte så dramatisk, men om detta är inledningen på en ny politik så finns skäl att vara orolig för hur vi ska klara att konkurrera internationellt” skriver Stefan Bengtsson i ett svar till Ingenjören och fortsätter:
”Utöver dessa kan vi konstatera att det nu är sista året på förra forskningspropositionen och från Chalmers sida hoppas vi naturligtvis att de s k strategiska fakultetsmedlen (SFO-medel) permanentas. Om detta inte sker får vi stora problem.
Ytterligare ett orosmoln är att Vetenskapsrådet inte har resurser för att fullfölja stöd till nationella forskningsinfrastrukturer på den nivå som gällt hittills, utan man har aviserat ganska stora nedskärningar för de kommande åren. Det riskerar naturligtvis att skada kvaliteten i dessa anläggningar” avslutar Stefan Bengtsson.
Anslaget till Högskolan i Borås forskning och forskarutbildning ökar från 59,4 miljoner kronor 2015 till 66,4 miljoner kronor under 2016.
– För vår del blev detta en rejäl ökning. Det är en välkommen satsning på högskolorna som jag hoppas ska fortsätta 2017, säger högskolans rektor Björn Brorström till Ingenjören.
Utbildningsanslaget till Högskolan i Borås ökar från 450,3 miljoner 2015 till 459,3 miljoner kronor 2016.
Högskolan i Halmstad fick förra året 368,8 miljoner kronor till utbildning på grundnivå och avancerad nivå att jämföra med 369,4 miljoner kronor i år. Till forskning och utbildning på forskarnivå fick högskolan 55,8 miljoner kronor 2015 och 62,5 miljoner kronor 2016.
Luleå tekniska universitet får i år 663,2 miljoner kronor till utbildning varav 28,3 miljoner kronor är särskilda medel, att jämföra med 654,6 miljoner kronor förra året, där 28 miljoner kronor var särskilda medel. Forskningsanslaget uppgår i år till 363,7 miljoner kronor, att jämföra med 353,8 miljoner kronor 2015.
Mälardalens högskola får ökade anslag i år jämfört med 2015. Veronica Hedman, kommunikationschef, uppger att högskolans forskningsanslag ökar från 88,9 miljoner kronor förra året till 103,7 miljoner kronor i år. Anslaget till utbildning på grund- och avancerad nivå ökar från 569,8 miljoner kronor 2015 till 579,4 miljoner kronor i år.
Uppsala universitet räknade med 38 miljoner kronor i nya forskningsmedel 2016. Utfallet blev i stället 25 miljoner kronor i nya forskningsmedel, uppger universitetets planeringsdirektör Daniel Gillberg. Basanslaget ökade med totalt 88 miljoner kronor mellan 2015 och 2016, varav 25 miljoner kronor är pris- och löneomräkning.
Notera att högskolor och universitet varje år får kompensation för pris- och löneuppräkningar, vilket ingår i anslaget.
Ania Obminska
