Lastbilar kör snart själva i gruvan

Lastbil

Foto: Redaktionen

I går visade Scania upp sina självkörande lastbilar. På en testbana stannade de först för att lasta på grus, och körde sedan själva till anvisad plats och lastade av. Tekniken är inte helt mogen för kommersialisering riktigt än, men enligt Scania är det en tidsfråga.

Lastbil

Foto: Redaktionen

I går visade Scania upp sina självkörande lastbilar. På en testbana stannade de först för att lasta på grus, och körde sedan själva till anvisad plats och lastade av. Tekniken är inte helt mogen för kommersialisering riktigt än, men enligt Scania är det en tidsfråga.

På en testbana utanför Södertälje står två svarta lastbilar med texten ”Autonomous transport systems” uppställda. De står invid en hjullastare och en grushög som tillsammans symboliserar en gruva.

Chauffören, eller snarare operatören, startar lastbilen genom att släppa på handbromsen och starta ett program på en surfplatta. Att han sitter där är en ren säkerhetsåtgärd. Han kan när som helst ta ratten och styra, men allt fungerar och han lägger händerna i knät och lutar sig tillbaka medan bilen sakta rullar igång.

Ratten snurrar hit och dit när lastbilens artificiella intelligens styr ut den på grusvägen. När bilen närmar sig ett par betonggrisar som står uppställda på vägen, saktar den in, kör mittemellan de två första och rundar den tredje på höger sida, och fortsätter tills den når platsen där den lutar på flaket för att lasta av gruset som hjullastaren tidigare har lastat på.

Visningen av de självgående lastbilarna ingick i gårdagens evenemang Scania sustainable transport day som i övrigt till stor del handlade om förnybara bränslen. Evenemanget inleddes också med en paneldebatt, bland annat med infrastrukturminister Ibrahim Baylan, om satsningar på mer hållbara trafiklösningar.

Scania räknar in de självkörande lastbilarna som en del i den satsningen på hållbarhet. Företaget räknar med att självgående lastbilar så småningom kommer att köras både säkrare och mer miljövänligt med artificiell intelligens. Självkörande bilar kommer sannolikt också att stå stilla mindre än dagens bilar, vilket gör att färre bilar klarar samma uppgifter, vilket i sig också blir en miljövinst.

Scania har arbetat med tekniken för självkörande bilar i över tio år. Men det är lättare att bygga demonstrationsbilar än att faktiskt bygga en bil som kan klara alla situationer. Scania delar upp framtiden för sina självgående lastbilar i fyra kommande mognadsgrader.

Den första handlar just om gruvdrift. Inne på gruvans område slipper de självkörande bilarna tät trafik, vilket gör att det mest är tekniken som sätter gränser. För att kunna hålla sig på vägen och väja för hinder är bilen utrustad med ett flertal sensorer, men främst förlitar den sig på radar och stereokameror. Bilens artificiella intelligens samlar in all data, analyserar den och planerar bilens rutt. Systemet är inställt på att köra så kostnadseffektivt som möjligt.

Obemannade fordon kan innebära väsentliga besparingar för en gruva. Systemen som blåser ner frisk luft i gruvan och andra system för människornas säkerhet är dyra. I dag måste man dessutom låta all verksamhet ligga nere efter en sprängning i gruvan, för att vädra ut alla giftiga gaser som bildas. Självgående maskiner kan fortsätta att jobba direkt.

I nästa steg tänker man sig att de kan avlasta bilchaufförer på motorvägen, där bilarna förvisso kör fort, men där trafiken är som mest reglerad och förutsägbar. Där är tanken också att få ner bränsleförbrukningen med så kallad platooning, det vill säga att lastbilarna lägger sig efter varandra för att minska luftmotståndet, vilket i sin tur minskar bränsleförbrukningen med cirka tio procent. Då är det den främsta bilen i ”tåget” som styr, medan de andra följer efter. För att köra i kolonn använder bilarna radar och trådlös kommunikation.

Delbetänkande

Utredningen om nya regler för förarlösa fordon presenterade ett delbetänkande den i mars 2016.

Se även tidigare artikel i ämnet: Robottekniken ännu omogen.

Så småningom kommer man att kunna introducera bussar i städerna, innan man slutligen kan låta smarta lastbilar köra i städerna.

– Den där sista pusselbiten kommer inte i morgon, utan det dröjer ett tag, men vi tror att det kommer inom cirka tio år, sade Scanias utvecklingschef Claes Erixon när han förevisade systemet.

Men det räcker inte med att tekniken fungerar. Lagar och regler måste också hänga med. Regeringen tillsatte i höstas en utredning som senast i november 2017 ska komma med förslag på hur man kan underlätta introduktionen av förarlösa fordon.

Sture Henckel

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • För att kunna svara tryggt på en medarbetarenkät behöver man veta vem som kan se mina svar, hur anonymiteten skyddas och vad som faktiskt händer med resultaten. Foto: Getty Images.

    Tror du att medarbetarenkäten är anonym? Det beror på hur den hanteras

    Snart är det dags för medarbetarenkäten igen, och i fritextrutan kan du skriva det som inte ryms på en skala från ett till fem. Men ”anonym” betyder inte samma sak för alla. En enda kommentar kan avslöja vem du är – och GDPR anger inget bestämt antal svar som garanterar anonymitet.
  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
Fler artiklar